Genus och teknik

Obligatoriska genuskurser för blivande ingenjörer … vad ska man säga om det? Kombinationen av att vara kvinna och civilingenjör har jag erfarenhet av. Ganska lång erfarenhet till och med,  det är drygt trettio år sen jag började plugga på Teknisk Högskola. Där fanns förstås inte så många tjejer. Men där fanns generösa mängder matematik och fysik. Och det var därför jag började plugga där. För att få fokusera på de ämnen jag gillade bäst. Om det hade varit andra ämnen som ingick i utbildningen kanhända jag inte valt den. Om det hade varit mindre mängd ingenjörsämnen (naturvetenskap och tekniska ämnen som t ex programmering) vet jag inte om jag hade valt det. Nu hade vi ”onödiga” ämnen, som ritteknik och företagsekonomi. Onödiga om man betänker att det är matematik och fysik, och en del programmering, som man vill läsa.

Och då kommer vi till kärnan i detta infekterade bekymmer. Vad är en civilingenjör? Vad vill vi att en sådan ska åstadkomma i arbetslivet, och i samhället, och vilka kunskaper behövs för det?

Man kan ställa en massa krav, det potentiella kunskapssmörgåsbordet är enormt. En civilingenjör … en samhällets och industrins kreativa problemlösare och innovatör. En tankens, förnuftets och logikens gigant. En så’n som ser till att vi alla får allt bättre levnadsvillkor. Vilken utbildning behöver en person för att bli en sådan?

Matematik och fysik förstås, programmering, tekniska ämnen (nu är ju jag Teknisk Fysiker av en teoretisk art, mina val under studietiden optimerades alltid mot kriteriet ”Det som är minst praktiskt”, dvs där man spenderade minimalt med tid i något laboratorium, kladdandes med sladdar, material eller vätskor, så ”tekniska ämnen” är typiska diffusa ingenjörsämnen som … t ex maskinteknik). Som sagt, lite företagsekonomi kanske, trots allt är det bra för ingenjörer som förmodligen kommer att jobba i ett industriföretag, att känna till något om business case.

Men när vi ändå är igång, varför ska vi inte ta och modellera dessa ingenjörer lite mer, de är trots allt hyggligt klyftiga de som klarar dessa grundläggande ämnen, nog kan vi kräva lite mer? Eftersom de är lagda åt ett misstänkt nördigt håll får vi kanske lov att hyfsa till dem lite? Lite humaniora vore ju bra, det lär ju vara bra för etiken och moralen har jag läst. Lite god litteratur kan de väl läsa? Lite filosofi? Språk förstås, det är bra. Och något om olika kulturer, trots allt kommer många att arbeta i multinationella företag och resa en del. Miljö! De måste lära sig återvinna, att vara rädda om jordens resurser enligt senaste riktning. Den rätta linjen, släng på dem en kurs om vindkraftens subventioner. Politik kanske? Statsvetenskap vore väl lite bra? En grundläggande kurs, och kanske lite nationalekonomi, företagsekonomi känns lite begränsat. Hållbarhet, jag glömde hållbarheten. Never mind vad som är hållbart, bara det håller! Juridik! Det där med exportkontroll och intellectual property mellan länder, det är banne mig inte att leka med. Och det vill vi ju inte att de ska råka diskutera något viktigt med någon annan som kan råka begripa något och ta den geniala idén. Nejnej.

Och genus. Ingenjören måste bli genusmedveten! Någon gång är det dags att ingenjören ser att det finns kvinnliga och manliga studenter på linjen han eller hon går. Ingenjören hade inte riktigt tänkt på saken innan, ingenjören trodde nämligen att den där ingenjören som satt bredvid också tänkte mest på att lära sig intressant matematik och fysik, som kunde leda till ett intressant och stimulerande jobb sen, med intressanta och stimulerande kollegor.

Naturligtvis är diskmaskiner också maskiner, men om någon kommer och säger att det är en kvinnlig maskin så slår jag henem.

I alla fall. Nu förstår man att jag kanske inte tycker det är världens bästa idé att ägna tid åt genuskurser på ingenjörsutbildning. En anledning är förstås att jag skulle tycka det vore bättre att mina framtida kollegor kan genomföra matematiska härledningar på ett användbart sätt, än att de diskuterar huruvida våra rapporter verkligen tar hänsyn till genusperspektivet eller inte. Hur ska man t ex se på den passiva form vi ofta skriver i ”En analys har genomförts …”? Möjligen var det lite raljerande, det finns säkert goda saker som kommer av all sorts medvetenhet.

Men frågan måste fortfarande vara, vad är en ingenjör? Ska högskolan ägna sig åt medborgerlig tankefostran i allehanda frågor. Eller inte. Kanske. Kanske inte. Kanske ska man låta människor, i den åldern, välja utbildning själv, välja hur de vill bilda sig, snarare än att lägga på det utifrån. Om man börjar ägna sig åt medborgaruppfostran till och med på högskolan, det är ju själva grundtanken med att införa genuskunskap, att ingenjörerna behöver fostras i frågan, då är steget inte långt till annan fostran heller.

Tänk rätt. Där rätt kan anpassas efter statsmaktens, eller massans kanske, önskemål. Tycks mig helt enkelt inte rätt.