Vem känner Clara Zetkin?

Clara_ZetkinHär kan man tro att vi ska fira kvinnodagen i dagarna tre. Det var lite oväntat. Men jag kom att tänka på Clara Zetkin, som jag borde ha tänkt på igår. När politiska ideologier avhandlades i kursen i idéhistoria var det naturligtvis gubbar i långa rader. Det var Hegel, Mill, Marx, Engels, Kropotkin, Smith, Bentham, Burke och fler och ännu fler. Ingen ände var det på dem. Jag blev lite sådär – otålig – kan man säga. Det var som masspsykos i män. Så jag gjorde en liten ansträngning för att hitta någon kvinna. Tyvärr kunde jag inte leta i mitt eget minne, ity politik inte alltid stått överst på min intresselista. Men, google is my friend och skam den som ger sig.

 

Så nu tänkte jag att vi alla skulle lära oss mer om denna kvinna.

Clara Zetkin föddes 1857, och fick tack vare sin mors kontakter utbilda sig till lärarinna. Alltid något. Redan som ung såg hon arbetarnas usla villkor och 1878 blev hon medlem i Socialdemokratiska arbetarpartiet. Det här var alltså i Tyskland. Under sina studieår tillhörde hon en radikal studentgrupp och träffade där marxisten Ossip Zetkin, som hon levde med till hans död. Modernt nog var de inte gifta, fast de hade två barn tillsammans och hon tog hans namn. En eftergift får man förmoda.

Först några ord om socialismen, för att liksom få oss på banan. Utgångspunkten för socialismen är synen på verklighetens missförhållanden som bestämmer individens plats i samhället. Socialismens mål är därmed att utplåna ojämlikheten mellan människorna, att utplåna förtryck och missförhållanden. Marx såg, som vi vet, framför sig ett klasslöst samhälle där alla får vad de behöver. I ett klasslöst samhälle ägs produktionsmedlen kollektivt. Internationalism och solidaritet är viktigt, liksom demokrati och folkstyre, jämlikhet och rättvisa. Genom socialismen antogs människan kunna återerövra sin natur när hon inte längre måste sälja sitt arbete till kapitalet. Att erövra sin mänskliga natur tycktes alltså vara en bra sak. Det tyckte förresten Rousseau också. Socialismen tror på kollektivet och massornas förmåga att lösa ekonomiska och politiska problem. Och nu kommer det:

Ojämlikhet mellan könen är en biprodukt av klassamhället, och enligt Marx skulle denna ojämlikhet mellan könen upplösas i det framtida klasslösa samhället. Här tycks Marx vara oense med andra, bland annat Rousseau, som tvärtom tyckte att allt var i sin ordning mellan könen. Om kvinnan skulle ha utbildning var det för att behaga mannen ännu mer. Visst dunkar det i tinningarna när man läser så’nt? Åter till Marx, han tyckte inte man behövde bemöda sig särskilt om den här temporära ojämlikheten (det är oklart vad han ansåg som orsak till tidigare ojämlikhet, före arbetarklassens uppkomst), eftersom det skulle lösa sig automatiskt. Sen. Clara Zetkin ville inte vänta på sen. Och det var ju tur, annars hade vi väntat än.

Zetkin höll med Marx om att utarmning och förtryck av kvinnorna berodde på kapitalismen och ansåg att kvinnornas frigörelse var kopplad till arbetarklassens frigörelse. Där tycktes hon och Marx i alla fall vara överens. Men alla socialister höll inte med henne om att kvinnornas frigörelse var viktig, tvärtom fanns det strömningar som ansåg att t ex anställning av kvinnor i industrin underminerade männens arbete och löner. Arbete var förkastligt för kvinnors moral, och förstörde familjen. Det är lite svårt att förstå den där tanken på hur arbetet skulle vara förkastligt för moralen. Jag måste nog läsa mer om det. Om det överhuvudtaget skulle vara intressant att veta. Brukar man inte tvärtom tycka att arbete är bra för moralen? Men det är kanske bara för den manliga moralen, vem vet.

Clara Zetkin var naturligtvis medveten om att kvinnofrågan berörde alla samhällsklasser, men hennes huvudintresse var förhållandet för arbetarklasskvinnorna. Eftersom arbetarklassens kvinnor var del av produktionen hade de bäst möjligheter att vinna kvinnors frigörelse. Hon ansåg att frigörelsen för alla kvinnor berodde på arbetarklassens kvinnors kollektiva makt som arbetare. Naturligtvis argumenterade Zetkin för lika lön för lika arbete, och kvinnlig rösträtt.

Och det vi skulle komma till är att Internationella kvinnodagen kom till på hennes förslag. Så var det med den saken!

Och några länkar för den som vill läsa mer, utan att googla:

En biografi (Göteborgs universitet)
Clara Zetkin, socialism and women’s liberation
Ett porträtt (d@dalos)

(Och den här texten har jag snott av mig själv, från en inlämningsuppgift, och arbetat om något, dvs bloggifierat)