Trilog
Reflektioner

Trilog

Broken heart

tisdag 9 augusti, 2011 klockan 17:50 av thebe |

Ja, alltsÄ, om Dagens Industri kan vara dramatiska med sina rubriker, i rena faktafrÄgor, sÄ kan vÀl jag.

Förra veckan lÀste jag en dramatisk utfÀstelse:

Summon the courage to allow your heart to be broken by a blessed catharsis that will ultimately heal your heart so it’s even stronger and smarter than it was before the breaking.

Nu Àr det inte mÄnga timmar kvar innan det utlovade katarsis bör ha skett. Jag tÀnker inte meddela huruvida det har skett, eller förmodas ske. Det Àr inte intressant hÀr. Det som Àr intressant Àr hur man ska förhÄlla sig till drama. Oavsett om det Àr börskaos eller krossade hjÀrtan. Kanske till och med sammanfaller.

Jag kan tÀnka mig ett antal approacher.

En Àr att helt enkelt stÄ dÀr i stormen och face it. Come what may. Det kan vara en ganska tilltalande tanke ibland. Dels om man Àr lat och inte orkar fundera. Dels om man Àr lite kaxig och tycker att det inte spelar sÄ stor roll, det som trillar över en fixar man. Jag Àr lite svag för den senare vinklingen mÄste jag sÀga.

Men man kan ocksÄ tÀnka sig andra angreppssÀtt. T ex kan man ju dra undan mattan för det som öht skulle kunna orsaka broken heart, eller katastrof pga börskaos. Man kan helt enkelt sÀlja hjÀrtat. Eller aktierna. Bort. VÀck. Finns inte mer. OcksÄ en relativt konstruktiv approach skulle jag sÀga.

Sen har vi den ultimata lösningen. Den man fÄr ta till nÀr inget annat stÄr till buds. Den sista utvÀgen. Ingenjörens bÀste vÀn; Definitionen!

HjĂ€rta? NÀÀ, nĂ€, det dĂ€r Ă€r inget hjĂ€rta, det Ă€r en fysikalisk kroppsdel som pumpar och ventilerar blod. Typ. Muskel. Du vet, en sĂ„’n man trĂ€nar. GĂ„r sĂ„ bra sĂ„. JasĂ„, du tĂ€nkte pĂ„ kĂ€nslor? AlltsĂ„, du vet, det var mĂ„nga Ă„r sen jag ledde om de dĂ€r nerverna, de gĂ„r nu bĂ„de via hjĂ€rnan och alla andra muskler. Funkar himla bra faktiskt. Filter. LĂ„gpass. Hur bra som helst. Kan rekommendera det.

Börskaos? Njae, lite dynamik Àr nyttigt. Inte alls bra med monotona funktioner. Liksom inget liv i dem. Bara trÄkigt.

Osv.

SÄ gör man.


Den mystiske mannen

lördag 26 december, 2009 klockan 18:32 av thebe |

Emedan jag Àgnat dagen Ät att fundera över vad som Àr verkligt intressant och verkligt ointressant, uppenbarade sig ett intressant samband vars giltighet jag avser att i verkligheten undersöka. Vid tillfÀlle. Jag funderade nÀmligen helt slumpmÀssigt pÄ MÀn, rent generellt, bara för att mÀn Àr en sÄ intressant mÀnniskosort, som gör mÀrkliga saker som man (jag) skulle vilja förstÄ. Som att gÀrna glo pÄ nÀr andra mÀn slÄss, visst Àr det obegripligt mystiskt?

Ja sÄ jag tÀnkte att jag försöker hitta ett samband som förklarar mannen!

Man kan se mannen som en fraktal, alltsĂ„ ”ett sjĂ€lvsimulerande mönster med struktur i alla skalor”. Mönstret för mannen kan approximeras som en cylinder. Omkretsen och lĂ€ngden pĂ„ mannens minsta cylinder Ă€r det mĂ„tt som definierar den, mannen alltsĂ„. Vi mĂ„ste skaffa dessa mĂ„tt. Även om IQ Ă€r ett grovt mĂ„tt, kan vi vĂ€lja det för att definiera mannens mer esoteriska egenskaper. Nu har vi alltsĂ„ ett fysiskt mĂ„tt, omkrets och lĂ€ngd för mannens skaldelar, samt ett icke-fysiskt mĂ„tt, intelligens. Kan vi med dessa mĂ„tt finna ett samband, helst linjĂ€rt i nĂ„gon dimension, som förklarar mannen?

mansrelation.jpg

Jag vet inte, jag Àr ingenjör och öppen för alla alternativ. Men det Àr en första hypotes. Jag tÀnkte mig, sÄhÀr, att jag kommer att skicka ut en enkÀt till tusen mÀn och be dem fylla i dessa mÄtt. Jag Àr medveten om att mÄtten förmodligen alla kommer att ges med positiv bias, vilket gör att en riktig normering blir viktig. Exempelvis förvÀntar jag mig att medelvÀrdet för efterfrÄgat IQ kommer att vara ca 150, vilket inte Àr rimligt pÄ nÄgot vis, alltsÄ kommer jag att normera detta och de andra mÄtten med populationens medelvÀrde, kanske pÄ ett inverterat vis eftersom man kan tÀnka sig en omvÀnd proportionalitet, s k överkompensatoriska effekter, pÄ subjektiva och objektiva mÄtt.

Vad jag ska göra med resultaten?! Herregud, inte vet jag! Detta Àr grundforskning och dÄ kan man faktiskt inte krÀva tillÀmpning pÄ en gÄng!


Den patetiske lille fete, bedagade, mannen

torsdag 26 februari, 2009 klockan 16:10 av thebe |

Bilden pÄ den lille fete bedagade mannen, fick mig först att börja skratta.

Jag kÀnner inte alls till sammanhanget, det ska tydligen vara ett TV-program, Diplomaterna, dÀr man fÄr följa de hÄrt festande arbetande svenska diplomaternas nattliv vardag. Det ser vÀldigt jobbigt ut.

gris.jpgTÀnk bara att behöva stÄ pÄ tvÄ ben, kolla igen! Det Àr faktiskt en prestation.

SkĂ€mt Ă„sido, Ambassadör Cecilia Julin lĂ€xar upp ambassadrĂ„det Klas ”GT” (?) Ljungberg, eller snarare berĂ€ttar hon, i en illa radbruten text, om hur hon vill att bilden av diplomaterna ska förmedlas.

Det vore vÀl synd om deras festande pÄ svenska skattebetalares bekostnad skulle bli allmÀnt kÀnt, och ve och fasa, dras in, förmodar jag?

Men, nĂ€r man Ă€r med pĂ„ en sĂ„dan arrangerad bild som den som GT hĂ€r intill stĂ€llt upp pĂ„ … hur tĂ€nker man dĂ„? TĂ€nkte han inte pĂ„ hur den skulle kunna uppfattas? Som möjligen nĂ„got yttepytelite löjevĂ€ckande och patetiskt? Eller Ă€r det bara skojigt, folkligt och frĂ€ckt, och visar diplomaterna som ”vanliga mĂ€nniskor”? Han kanske var ute pĂ„ diplomatiskt uppdrag, det handlade om att försöka locka unga kvinnor till de tekniska högskolorna? Eller sĂ„ var han bara sĂ„ fĂ„fĂ€ng som mĂ€n(niskor) Ă€r, och gillade bilden av sig sjĂ€lv som kvinnomagnet, hur osannolik den Ă€n tycks vara (man vet aldrig)? Möjligheterna Ă€r antagligen mĂ„nga. Och Ă€ven om det inte var den hĂ€r sidan av diplomatyrket som UD ville skylta med, kan man misstĂ€nka att det Ă€r en del av det. Det Ă€r vĂ€l dĂ€rför GT Ă€r ambassadörsrĂ„d, för tusan!

LÀs Àven andra bloggares Äsikter om , , , , ,


I natt jag drömde – om kunglig förlovning

onsdag 25 februari, 2009 klockan 9:54 av thebe |

I natt analyserade jag, i drömformat, den under gÄrdagen kungjorda kungliga förlovningen. Vilket fÄr anses vara en smula udda med tanke pÄ att jag kÀnner mig neutral och oengagerad i frÄgan. NÀr jag hörde nyheten igÄr lyfte jag blicken frÄn det jag höll pÄ med, vilket var nÄgra smÀrre funderingar i tekniska frÄgor, tÀnkte Go for it, Good for them, och sen tÀnkte jag vidare pÄ neutroner och sÀkerhetssystem.

Och inatt drömde jag om dem! Victoria och Daniel. De svĂ€vade omkring i min dröm, hysteriskt leende som Faidros noterade igĂ„r. FörskrĂ€ckligt! Och jag minns att jag drömde ”Sju Ă„r, sju Ă„r, sju Ă„r, sju Ă„r … och sĂ„ sitter reportrarna pĂ„ TV och pratar om förĂ€lskat par, som om det var en nylig upptĂ€ckt!” Victoria sĂ€ger att det inte sa klick, vilket jag tycker Ă€r aningens tragiskt, alla Ă€r vĂ€rda ett förĂ€lskat, omtumlande, klick, hur mycket kĂ€rleken Ă€n sen vĂ€xer. I alla fall ett klick nĂ„gon gĂ„ng, vem vet, de kanske skĂ€llde pĂ„ varann första gĂ„ngen de sĂ„gs, för att Danne rĂ„kade trampa pĂ„ Vickans veckade kjolkant i kön pĂ„ nĂ„got venetianskt innestĂ€lle? SĂ„ ett klick var omöjligt just dĂ„.

Det dÀr klicket bekymrade mig i drömmen. Jag tÀnkte att förlovningen och bröllopet Àr en panikhandling. Nu har de varit tillsammans i sju Är, och först nu fÄr de tillstÄnd att bli officiellt ekivoka, fastÀn de sÀkert hunnit med bÄde det ena och det andra pÄ det omrÄdet inofficiellt, om man fÄr tro den insatte och allvetande Riddar Blogge. Och Victoria fyller 32 i Är, den biologiska klockan tickar förmodligen, och skulle hon dumpa Daniel nu hinner hon nÀstan fylla fyrtio innan nÀsta chans dyker upp, om man ska extrapolera den utkrÀvda uppvaktnings-tiden.

Summasummarum, rationella resonemang fick regenten att resignera och rÄda Reinfeldts rekommendera alliansen för reinkarnationens skull. Drömde jag.


LÀs Àven andra bloggares Äsikter om , , , ,


Porrbloggning

fredag 6 februari, 2009 klockan 23:16 av thebe |

Dagens rubrik hittar vi hÀr. Ett mycket intetsÀgande inlÀgg om ni frÄgar mig. BÀst att rÄda bot pÄ det. HÀr kommer det upphottade inlÀgget som porrbloggaren egentligen ville skriva, men inte vÄgade.

Det hĂ€r med porr. Å ena sidan … , men Ă„ andra sidan … Och kanske kunde man se det pĂ„ sĂ„ sĂ€tt att … Fast egentligen bör man ju ta avstamp i teorier om … Huruvida det Ă€r en frĂ„ga om …, eller om … kan man faktiskt inte vara helt sĂ€ker pĂ„. RĂ€tten till … bör vara inskriven i … men i samhĂ€llet, som vi skapat, tvingas vi sjĂ€lvklart till … Och hur Ă€r det egentligen med rĂ€tten för de … grupperna? Min egen Ă„sikt i frĂ„gan Ă€r sjĂ€lvklar, jag tycker givetvis att …

Jag anser att hela frĂ„gan Ă€r … och bör behandlas som … DĂ„ och endast dĂ„ kommer vi att fĂ„ en sammahĂ„llen gemensam syn pĂ„ frĂ„gan och kunna lösa problemet för all framtid. Problemet med …., alltsĂ„.

Uppdatering: Det enda bilden har gemensamt med … Ă€r att vid en bildsökning pĂ„ just ordet …, dyker den upp. Ctail informerar i kommentaren att bilden kommer frĂ„n filmen Zardoz, som sĂ€gs vara mer filosofiskt intressant Ă€n bilden antyder.)

LÀs Àven andra bloggares Äsikter om , , , ,


Ni blev lurade

tisdag 3 februari, 2009 klockan 15:59 av thebe |

Dagens slumptitel rÄkade Äterfinnas hos en bloggare som skriver om FRA-lagen.

Det slÄr mig att jag inte delgivit Er mina Äsikter i frÄgan om FRA-lagen. Jag har inte ansett det nödvÀndigt, eftersom det sjÀlvklart Àr sÄ befÀngt och dumt att man inte kan ta det pÄ allvar. I princip.

AlltsÄ, FRA -lagen. Lagen om Frenetisk Radio Avlyssning (jag sÀrskriver enbart av skÀlet att det ser mer estetiskt ut).

SÄhÀr Àr det. Signalbehandling Àr ett ytterst intressant och spÀnnande tekniskt omrÄde, framförallt pÄ ett matematiskt vis. Det Àr mÄngen god matematisk formel som fÄtt sÀtta livet till nÀr signalanalytikern misshandlat, förvrÀngt, utnyttjat den, pÄ ett förvisso liberalt, men icke desto mindre utstuderat vis, för att söka information i synbarligen hopplösa signaler.

Försvarets Radioanstalt har i dessa tider av naturlig militÀr nedrustning, blivit bekymrade för sin existens. Man fÄr tÀnka pÄ att de Àr vana vid att vara hemliga, sÄ hemliga att vi knappast vet att de existerar. Och nu nÀr försvaret alltsÄ rustar ner, Àr de oroliga att deras osynliga existens helt ska strykas och inte bara bli osynlig, utan helt icke existerande. Under en blöt pubkvÀll nÀr man satt och spÄnade kom man dÀrför pÄ vad man skulle kunna göra, eftersom man inte har nÄgot att göra, för att rÀttfÀrdiga sin existens.

Gud Ă€r en svĂ„r existens, och det alla ingenjörer vill, Ă€r att komma pĂ„ nya spĂ€nnande grejer, göra nya intressanta upptĂ€ckter. SĂ„ Ă€ven FRA-ingenjörerna. Deras passion Ă€r hitta den ultimata matematiska algoritmen som genom ett trollslag förklarar allt. Varför inte ge sig pĂ„ Gud? Helst frĂ„n en enda mĂ€tning av syremolekylernas tĂ€thet utanför fikarummet pĂ„ anstalten (försvarets alltsĂ„, radio). Det Ă€r nĂ€mligen sĂ„ att klarhet i denna frĂ„ga kommer att stoppa alla krig i vĂ€rlden. Sa jag att en del ingenjörer lider av megalomani, förresten? Även om rĂ€dslan att ett slut pĂ„ krig och terror kommer att förgöra deras arbetsplats, Ă€r storhetsvansinnet större.

För detta goda syfte behöver man samla information. Och med tanke pÄ hur folk mailar, skickar sms, surfar och stÄr i, Àr sjÀlvklart datatrafiken en guldgruva för att utvÀrdera olika algoritmer. Man kan tÀnka sig att signalerna bÀr sig Ät ungefÀr pÄ samma sÀtt i en fiberkabel som i luft. Som en första approximation. Den dÀr skillnaden i luft och kabel Àr ÀndÄ bara ett filter, som man kan hitta pÄ senare.

AlltsÄ, för att hitta Gud tÀnker man nu bearbeta alla signaler som florerar. Man mÄste ta med allt, eftersom en begrÀnsning skulle kunna Àventyra uppdraget.

Nu tycker jag personligen att det Àr lite onödigt att leta efter Guds existens i just min mail, jag garanterar att dÀr inte finns nÄgon att finna. BesvÀret att leta igenom mina ordmÀngder kunde de bespara sig, det Àr onödigt arbete.

Men, jag tĂ€nker sĂ„hĂ€r, om de nu Ă€ndĂ„ ska göra det hĂ€r, vore det vĂ€l lĂ€ge för en motstĂ„ndsrörelse? Även ingenjörer som arbetar med kryptografi behöver utmanande arbetsuppgifter. Varför inte göra det lite utmanande för anstalten? Utveckla chiffer som svĂ„rligen kan lösas! Vem har sagt att de behöver samla pĂ„ vettig, i meningen lĂ€ttolkad, information?

PÄ det viset kommer vi dessutom att fÄ en kÄr av de bÀsta signalanalytikerna i vÀrlden. Och det kan nog behövas om det ska bli ordning pÄ finanskrisen. Lurar bÀst som lÀgger pÄ sin lur sist!

Aftonbladet luras ocksÄ.

LÀs Àven andra bloggares Äsikter om , , , , , , ,


IkvÀll avgörs stora bloggpriset

mÄndag 2 februari, 2009 klockan 23:23 av thebe |

Först ut i mÄnadens tema, sno rubrik och fabulera, Àr mycket passande IkvÀll avgörs stora bloggpriset.

IkvÀll har alltsÄ avgjorts vilka bloggare som Àr de bÀsta, de viktigaste, de som utför en gÀrning utöver det vanliga, de som tar spott och spe men oförtrutet bloggar vidare om vad-de-nu-skriver. De som förÀndrar villkoren för journalistiken, förvrider mÀnniskors tankar och dÀrmed faktiskt Àndrar vÀrldsordningen. De vi alla kan se upp till och ha som mÄl, nej vision, nej utopi, att vara lika, eller kanske olika. De har fÄtt pris ikvÀll.

Festiviteterna utspelas pÄ Nalen.
Guldet skimrande i salen.
Men dÀr Àr ingen galen.

Som Odellskan, ve och fasa.
Vars demoner rasa’.
Hon torkar nog med trasa.

Sina nya fina fÀrger
emedan hon besvÀrjer.

Dem som inget fattar
att alla Àr vi blattar.

Vi bor i RosengÄrd
dÀr realityn Àr hÄrd
Kanske nÄgon krÀver vÄrd,

I Nyamkos fina vÀrld?
Och KD tycker hÀrd
numera Àr guld vÀrd.

För att fĂ„ bloggpriset gick man (lite odefinierat vilka ”man” Ă€r, men vi fĂ„r tĂ€nka oss en grĂ„ bloggmaffia pĂ„ nĂ„got sĂ€tt) tillvĂ€ga pĂ„ det sĂ€ttet, att man skrev alla bloggar man kunde komma pĂ„, pĂ„ rosa lappar. Dessa rosa lappar lades i en stor hatt. SĂ„ drog man nĂ„gra namn. Dessa placerades sedan i kategorier som passade till innehĂ„llet. Det blev sju kategorier. Av detta kan man sluta sig till att upplösningen i bloggosfĂ€ren Ă€r sju. Det heliga talet sju. 7. Sju Ă€r ett blĂ„tt tal, liksom mĂ„naden januari, emedan mĂ„ndagen Ă€r grön (info för oss synestetiker). Om man drar 9 frĂ„n 2, som Ă€r de enda nollskilda siffrorna i Ă„rtalet 2009, fĂ„r man sju. QED.

Dessa rosa lappar gjorde man en omröstning om, folket skulle rösta. Det har jag gjort, varje dag, nÀr jag kommit ihÄg. TÀnk om man fick göra det i riksdagsvalet ocksÄ. Det vore himla bra, eftersom man kan tycka lite olika lite olika dagar, och lite olika i olika frÄgor. DÄ vore det bra om man fick vikta sin röst litegrann och slapp lÀgga alla Àgg i en korg. För om sanningen ska fram, finns det faktiskt ingen som matchar mig till hundra procent. Det skulle vara Blogge Bloggelito-partiet i sÄfall, han den gamle riddaren som grÀver ner sig i sina kÀpphÀstar, men han vill vÀl, den rackartussen. Tror jag.

Men han vann ju inte den politiska kategorin. Vilket jag nu ska förklara. Det var nÀmligen sÄhÀr, att förutom att folket skulle sÀga sitt, hade man ett slags Vi i Femman, nÀmligen Vi i Bloggo, för kandidaterna under eftermiddagen idag. Det har talats mycket tyst om det. Men jag har wallraffat, sÄ jag vet. DÀr hade man nÄgra olika moment, bl a

  1. bullbakning medans man bloggar,
  2. packa barnens ryggsÀckar medans man bloggar
  3. titta pÄ American Chopper medans man bloggar
  4. tÀnka ut ett blogginlÀgg medans man trÀnar

och den sista utslagsgivande tÀvlingen

  1. pricka in namnen pÄ kÀnda opinionsbildare frÄn bilder.

Och det var dÀr Blogge föll, pÄ mÄllinjen, han kÀnde nÀmligen inte igen Àrkefeministen Tiina Rosenberg pÄ bild. Han trodde det var en asiatisk babe pÄ 19 vÄrar. Men bilden var frÄn en maskerad, och Tiina hade spenderat en förmiddag hos sminkösen. SÄ tokigt kan det gÄ.

Men nu Àr alla glada och skrattar och sjunger och dansar. Och festen kommer att pÄgÄ till smÄtimmarna, och vem vet vilka nya konstellationer vi kommer att fÄ se i bloggosfÀren i fortsÀttningen! SpÀnnande!

Eller ligger det nĂ„got i det Ola Larsmo skriver pĂ„ DN-debatt idag om de kulturnominerade: ”Det som till sist kommer att synas och höras Ă€r naturligtvis det som inte finns nĂ„gon annanstans – men jag har svĂ„rt att hitta en sĂ„dan röst bland de nominerade.”  Är de ”bĂ€sta” bloggarna de som Ă€r mest lika traditionell media? Ja, jag vet inte. Ibland, ibland inte?


LÀs Àven andra bloggares Äsikter om , , , , ,


Bloggsumma – januari

söndag 1 februari, 2009 klockan 16:21 av thebe |

Januari 2009 Àr för evigt passerad. Aldrig mer Äterkommande, i alla fall inte förrÀn tiderÀkningen börjar om, rent tekniskt.

Denna första mĂ„nad av Ă„ret med siffersumma 2, Ă€gnade jag Ă„t ett bloggiskt experiment. Man mĂ„ste hitta pĂ„ smĂ„ uppgifter till sig sjĂ€lv för att utvecklas, bidra med goda saker – och dĂ„ menar jag inte mina vida berömda kanelbullar – och visdom till samhĂ€llet. För att inte tala om vikten av att provocera.

SÄledes tÀnkte jag att jag intensivt skulle Àgna mig Ät samhÀllsdebatt i januari, företrÀdesvis sÄdan dÀr jag upprörs, eller roas, av argumentationen, eller bristen pÄ den. Föresatsen var ocksÄ att skriva minst ett inlÀgg om dagen, vilket uppfylldes.

SĂ„ vad har mĂ„naden inneburit? I huvudsak tvĂ„ stora rabalder, Gömda-debatten samt konstnĂ€rspsykot pĂ„ psykakuten. NĂ„gra mindre kommentarer kring hemmaporr, blondinbella, gubbsjuka, jĂ€tteteleskop och mikrobloggande. Jag föreslog lyckligt ovetatande att nĂ€sta grej, efter mikroblogg, Ă€r nanobloggen, för en vecka sen. Vad jag dĂ„ inte visste var att den sedan en mĂ„nad redan finns. Min oberoende uppfinning av den var alltsĂ„ en mĂ„nad för sen. Men vad gör en mĂ„nad hit eller dit om hundra Ă„r. Om Priestly och Scheele oberoende av varann upptĂ€ckte syret, med Ă„r emellan, tĂ€nker jag utan dĂ„ligt samvete ta Ă„t mig Ă€ran för nanobloggandet ocksĂ„. Fast jag har inte för avsikt att göra nĂ„got mer Ă€n sĂ„ … jag tĂ€nker minsann inte starta nĂ„gon tjĂ€nst eller sĂ„, jag Ă€r inte programmerare.

För övrigt tröttnade jag pÄ mikrobloggande innan jag testat ens en vecka. Kanske Àr det som att lÀra sig uppskatta vin, man mÄste kÀmpa lÀnge?

I siffror innebar januari mÄnad ett uppsving i antal sidvisningar, som var sex gÄnger större Àn i december. Detta beror förstÄs till största delen pÄ Twingley.

Som februari mÄnads tema tÀnker jag vÀlja fabulering, ett fabuleringsinlÀgg om dagen. Fabuleringen kommer att gÄ till sÄ att jag vÀljer (snor) en bloggrubrik pÄ godtyckligt vis frÄn en annan blogg, eller kanske tidningsrubrik, och fabulerar i Àmnet (som kanske inte alls överensstÀmmer med inspirationsinlÀggets fabulering). Man kan sÀga att temat Àr en variant av de gamla grekernas övning i retorik.

Vi fÄr se hur det gÄr.

LÀs Àven andra bloggares Äsikter om , , ,


Diskalkyliska erfarenheter

lördag 31 januari, 2009 klockan 10:26 av thebe |

Dyskalkyli, kan man förstÄ, Àr en besvÀrlig Äkomma.

Till exempel kan det göra kaffet alldeles blaskigt om den diskalkyska personen inte koncentrerar sig ordentligt pÄ rÀknandet vid kaffekokandet. Och blaskigt kaffe Àr inte gott.ekvikopp.jpg

Men, jag har givetvis en idé för hur man hjÀlper upp livet och kommer förbi denna lilla förtretlighet. Man tillverkar helt enkelt kaffefilter med iso-kopp-linjer i, se innovationsskissen hÀr bredvid.

VarsĂ„god och börja tillverka nu. Jag ser fram emot att finna dess kaffefilter pĂ„ ICA Maxi nĂ€sta gĂ„ng vi behöver fylla pĂ„ förrĂ„det. NĂ€r ni Ă€ndĂ„ Ă€r igĂ„ng att tillverka dessa, kan ni vĂ€nligen göra dem elastiska ocksĂ„? Det skulle vara mycket enklare om det bara fanns en storlek av kaffefilter att vĂ€lja pĂ„ …



Den veloura supermannen

mÄndag 26 januari, 2009 klockan 22:41 av thebe |

velourkille2.jpgPÄ Newsmill Àr det högt och lÄgt, tankevÀckande och tramsigt. En av de mindre tankevÀckande artiklarna, eller kÄserierna, handlar om den svenske gentlemannen. Utan att gÄ pÄ djupet, anar man Maries frustration över att mÀn inte Àr mÀn, och kvinnor inte fÄr vara kvinnor. Den svenske mannen Àr feminiserad och bejakar inte sin manlighet.

Jag kan inte riktigt med den kĂ€cka plumpheten i kĂ„seriet, men jag tĂ€nkte att man ska vara positiv och kreativ. SĂ„ jag gjorde ett mansförslag. Är detta mannen vi vill se, kanske?

Ibland tar han av den gula velourdressen … och dĂ„ drar kvinnoförsamlingen efter andan.


LÀs Àven andra bloggares Äsikter om , , , ,


Moderna mamman

söndag 25 januari, 2009 klockan 17:58 av thebe |

Som förĂ€lder Ă€r det viktigt att hĂ€nga med i sina barns intressen. Allra helst bör man ligga steget före, gĂ„ med macheten och hugga ner sly sĂ„ att stigen blir lĂ€ttare att trampa, kunna vara till hands nĂ€r de snubblar i mossan. Även om jag antar att vid en viss Ă„lder hos barnen fĂ„r man skĂ€rpa sig, eftersom det Ă€r meningen att de ska trampa Ă€ven andra stigar …

Att installera drivrutiner och konfiguera router och brandvÀggar Àr varje förÀlders plikt att lÀra sig. LikasÄ att leta efter program-crackar och tillhandahÄlla en skrÀpmailadress de kan anvÀnda varje gÄng de behöver registrera sig för nÄgot pÄ nÀtet.

Nu har turen kommit till bloggandet. Mina tvÄ minstingar, Lille Son och Lilla Dotter, har startat varsin blogg, vi fÄr se vad det blir av dem (bloggar och barn). Som den moderna mamma jag Àr, inser jag, eftersom jag mÄste ligga steget före, att det dÀrmed Àr dags för mig att titta pÄ mikrobloggande. Jag tror inte det kommer att ersÀtta vanligt bloggande, i alla fall inte för mig, ety jag skrivit mer eller mindre lÄnga texter i olika former i hela mitt liv. Hur ska jag kunna sluta med det?

Jag förutser ocksÄ nanobloggandet: ett ord som sammanlÀnkas med andra ord nÄgonannanstans ifrÄn, frÄn andra mÀnniskor, till en helhet. Mark my words.

LÀs Àven andra bloggares Äsikter om , , ,


Thebe förklarar – gubbsjukan Ă€r pĂ„ utdöende

torsdag 22 januari, 2009 klockan 0:27 av thebe |

Jag har funderat pÄ meningen med gubbsjuka, det verkar vara en sÄ vÀldigt omodern, och oss emellan lite löjevÀckande, egenskap. Finns den verkligen, och isÄfall varför? Givetvis kom jag pÄ hur det hÀnger ihop, och hÀr skall jag sprida ljus över fenomenet. Som en bieffekt av resonemanget kommer man ocksÄ att inse att det Àr en defekt i nutida samhÀllet, och dÀrmed pÄ utdöende!

SÄhÀr ligger det nÀmligen till:

VÄra gener förÀndras ganska lÄngsamt. Endel hÀvdar att vÄr kropp fortfarande Àr som en stenÄldersmÀnniska avseende t ex vilken nÀring vi behöver. Det verkar rimligt att anta att vÄra drifter Àr ungefÀr som pÄ stenÄldern i största allmÀnhet. Att Ästadkomma avkomma var en viktig sysselsÀttning pÄ stenÄldern, tur att det tar nio mÄnader för en bebis att mogna, sÄ att det var nÄgon som hann ut och jaga mammutar emellanÄt ocksÄ. Man levde inte sÄ himla lÀnge, det var stort ganska stort manfall. MedellivslÀngden var ca 30 Är, men det beror delvis pÄ ganska stor barnadödlighet. SÀg att folk var vid god vigör till 35 i alla fall, i medel. Sen blev de nog bÄde halta, lytta och blinda av snedsteg vid jakten. NÄgra hade tur och blev riktigt gamla, men sannolikheten var inte sÄ stor för det.

För att skaffa barn var det lÀmpligt för mÀnnen att ha ganska stor bandbredd i sitt val av kvinna. Ju yngre, desto fler barn kunde hon producera till just honom (man fÄr tÀnka pÄ energiförlusten i att försöka tillskansa sig en ny kvinna). För kvinnan var det nog lÀmpligt med en man som lÀrt sig att jaga och som kunde vara en sÀker och stabil omhÀndertagare. Men han skulle helst leva nÄgra Är, sÄ för gammal borde han inte vara. SÀg 5 Är Àldre.

För mÀnnen var det alltsÄ optimalt att satsa pÄ 15-Äringarna, medans det för kvinnorna var mest optimalt att satsa pÄ 20-Äringar (i 15-ÄrsÄldern).

Nu, i dagens samhÀlle, blir mÀnnen Àldre och Àldre och de har fortfarande kvar den dÀr genen, som i vÄrt samhÀlle blir till gubbsjuka med Älder, eftersom vi helt enkelt inte behöver jaga mammutar. Kvinnorna har ocksÄ kvar generna och tycker det Àr lagom med en man som Àr nÄgot Àldre. NÀr kvinnorna blir Àldre följer alltsÄ mannens Älder med. I alla fall till en viss Älder. Det Àr nog som ett tak, kan man sÀga. Sen Àr det inte fullt sÄ noga, det gÄr att ta nÄgon som Àr lite yngre ocksÄ.

Jag stĂ€ller bara frĂ„gan, hur stor andel av dagens 18-Ă„ringa tjejer Ă€r intresserade av 40-Ă„riga gubbar? Tja, jag drar till med en siffra … 3 promille (jag Ă€r kvinna, jag vet sĂ„’nt dĂ€r). Nej, vi avrundar till 1 %. Hur stor del av dagens 40-Ă„riga gubbar Ă€r intresserade av 18-Ă„riga tjejer? Ja, enligt vissa kĂ€llor (som jag inte kan röja) Ă€r det alla (har jag för mig). Men det tror jag inte pĂ„. Vi sĂ€ger 50 %. Kolla obalansen 1 % – 50 %! Evolutionen har redan jobbat.

Vilka egenskaper kommer vi att behöva i framtiden? Förmodligen inte karlar som kan jaga mammutar, eller försörja oss. Det fixar vi kvinnor nÀmligen synnerligen bra sjÀlva. Barnen överlever nuförtiden, vi behöver inte vara gravida pÄ heltid, vi vÀljer det dÀr med barn i relativt stor utstrÀckning. Det vi krÀver av mannen Àr intellektuell stimulans, intelligens, hÀndighet Àr alltid trevlig, samarbetsförmÄga, lite driftighet. Och bra sex. Resten fixar vi sjÀlva. Evolutionen Àr dynamisk, annars vore det inte evolution. Den kommer att skapa de hÀr mÀnnen Ät oss.

Är gubbsjuka karlar attraktiva? Nej, det Ă€r de inte. Kommer de att nĂ„ framgĂ„ng bland sjĂ€lvgĂ„ende kvinnor i framtiden? Nej, det kommer de dĂ€rmed inte. Det Ă€r den mentalt starke, intellektuellt utmanande, fysiska attraktive och driftige mannen som dyrkar sin kvinna i alla tider som Ă€r pĂ„ frammarsch.

DÀrmed inses varför den gubbsjuke mannen fortfarande existerar (pga genernas tröghet), men att han Àr av ett utdöende slÀkte. Det krÀvs bara lite tÄlamod.

QED.

LÀs Àven andra bloggares Äsikter om , , ,


Hur bilnycklarna alltid ligger i fel ficka

onsdag 21 januari, 2009 klockan 12:36 av thebe |

DÄ jag kÀnner en obÀndig lust att delge omvÀrlden nÄgra smÄ noteringar sÄhÀr till lunckaffet, sÄ gör jag det.

För det första kĂ€nner jag, att jag vill berĂ€tta, för den som eventuellt till Ă€ventyrs Ă€r nyfiken, om den nya bloggordningen hĂ€r pĂ„ Trilog. JasĂ„, ingen har lagt mĂ€rke till nĂ„gon bloggordning? NĂ„ja. Sedan nyĂ„r genomför jag ett experiment, ett sk bloggeriment, vars antaganden, metoder, genomförande samt resultat och slutsatser eventuellt kommer att presenteras sĂ„ smĂ„ningom, i det kommande storverket ”Magnum Opus Tractatus Bloggosophicus”, första gĂ„ngen omnĂ€mnt hĂ€r.

För det tredje undrade jag imorse hur det kommer sig att det kÀnns som att man alltid har bilnycklarna i fel ficka nÀr man stÄr dÀr, överlastad med grejer, vid bilen pÄ morgonen? Det Àr i det lÀget man önskar sig lÀngre armar, alternativt mindre grejer att bÀra pÄ. Slump, tÀnkte jag först, i meningen att sannolikheten för att smidiga morgnar Àr lika stor som sannolikheten för o-smidiga morgnar med avseende pÄ bilnycklarnas fickplacering, fifty-fifty. Men nÀr jag tÀnkte lite till, det Àr nÀstan sÄ jag Àr besatt av tÀnka pÄ tÀnkandet idag, insÄg jag att hÀr föreligger ingen rÀttvisa alls, det Àr nÀmligen mycket troligt att sannolikheten för felficka Àr mycket större Àn rÀttficka.

Det beror nÀmligen dels pÄ hÀntheten, dels pÄ var tÀndningslÄset i bilen sitter. TÀndningslÄset i min bil sitter till höger, och jag Àr högerhÀnt. Det Àr mycket troligt att jag för det mesta har bilnyckeln i höger hand, och dÀrmed stoppar den i höger ficka. Det Àr ocksÄ mycket troligt att jag bÀr min tunga datorvÀska, med alla rapporter jag tror att jag ska lÀsa pÄ kvÀllen till en god kopp thé nÀr barnen sussar sött i sina sÀngar, i höger hand. DÀrmed inses att sannolikheten för felficka Àr mycket hög.

Jag undrar hur det Àr för vÀnsterhÀnta personer med tÀndningslÄset pÄ höger sida? Deras problem torde vara betydligt mindre, dÄ de troligen lÄser bilen med höger hand, stoppar nycklarna i höger ficka, och bÀr sin datorvÀska i vÀnster hand. Gud vad lÀtt deras liv Àr!

För det fjĂ€rde satte jag lunchkaffet i vrĂ„ngstrupen nĂ€r jag lĂ€ste att jag kommer att giftas bort den 1 maj. Vi kommer, vare sig vi vill det eller ej, ingĂ„ Ă€ktenskap dĂ„, allihopa. Det kan man lĂ€sa i tidningen, Äktenskap för alla frĂ„n den 1 maj. Jag mĂ„ste nog, i tidens anda, fundera över konsekvenserna av det dĂ€r. Som jag ser det kan de vara allvarliga. För de som gifter sig. Vilken balk det Ă€r under, bör dĂ€remot vara fullstĂ€ndigt ointressant. Jag mĂ„ste lĂ€sa pĂ„ varför nĂ„gon anser att Ă€ktenskap inte kan vidgas som begrepp. TĂ€nk nĂ€sta grej, nĂ€r polyamorösa förhĂ„llanden ska lagvigas! DĂ„ kommer kristdemokraterna fĂ„ spader. Och juristerna ett helvete! Det blir roligt.


Det hÀnde igen

tisdag 20 januari, 2009 klockan 21:27 av thebe |

Ehhh, ja, hej … det Ă€r frĂ„n Dagens Industri”, sa rösten, som sjöng lite norrlĂ€ndskt, nĂ€r jag hade svarat.

Varför ringer de mig, tÀnkte jag. Det jag haft med DI att göra Àr att jag en gÄng för mÄnga Är sen rÄkade hÄlla ett föredrag som gjorde att jag hamnade pÄ deras förstasidan (de tÀnkte vÀl inte stÀlla den typen av frÄgor?), och att jag prenumererat pÄ den i tre mÄnader för ett tag sen i ett anfall av att utöka min tidningsinsamling. Men de ringde pÄ min jobbtelefon, vilket gjorde mig nÄgot förvirrad.

Det var i egenskap av fd tidningsprenumerant jag blev uppringd. Han lĂ€t sĂ„ himla tveksam Ă€ndĂ„, till att erbjuda mig en ny prenumeration … tills det kröp fram.

Är du student?
Nej” skrattade jag.

Han var fortfarande tveksam.

SĂ„ du jobbar?
Ja” sa jag ”men jag Ă€r inte intresserad. Jag gillar DI, men jag har inte tid att lĂ€sa den varje dag” (dessutom lĂ€ser jag den pĂ„ nĂ€tet och den finns pĂ„ jobbet).

Inte ens fredags-lördagsprenumeration inklusive den mycket hotta Weekend-bilagan kunde locka till det fantastiska priset av 1552 kr per Är.

Varför trodde han att jag var student? Jag blir allvarligt bekymrad för min telefonröst. Jag fÄr ringa en talpedagog.


Tur att bara en fjÀrdedel Àr glada

mÄndag 19 januari, 2009 klockan 22:01 av thebe |

Idag har vi stora deppardagen, det har en psykolog rÀknat ut via sin egenhÀndigt ihopsnickrade Blue Monday Depression Formula. Att en psykolog utarbetar egna matematiska formler gör mig synnerligen misstÀnksam, nÀstan lika misstÀnksam som jag blir av att lÀsa statistik tolkad av politiker eller journalister. Att de anvÀnder sanningar som de vill, bÄde politiker och journalister, har vi sett tydligt de senaste dagarna.

deppig.jpgMen, nÀr folket fÄr sÀga sitt blir resultatet hÀpnadsvÀckande! Man kan tolka det (och jag Àr varken journalist eller politiker) som att faktiskt bara en fjÀrdedel av befolkningen anser sig vara glad idag! Bara var fjÀrde mÀnniska! En per norm-familj! Det Àr fruktansvÀrda siffror. Vi glada mÀnniskor drar ett tungt lass för att försöka hÄlla samhÀllet pÄ rÀtt köl.

Och vad har vi för det? Jo, 75% sura eller semisura miner!

NĂ„ja, det verkar som det Ă€r nyttigt att ha ett litet depp dĂ„ och dĂ„. Man behöver stanna till och vila litegrann. Vilket innebĂ€r att jag blir riktigt orolig för mig sjĂ€lv, jag hoppas mina enstaka nedstĂ€mda dagar dĂ„ och dĂ„ Ă€r tillrĂ€ckliga för att hĂ„lla hĂ€lsan pĂ„ topp. NĂ€sta gĂ„ng det Ă€r en sĂ„’n dag, ska jag försöka att inte bli sĂ„ himla arg och frustrerad över nedstĂ€mdhetskĂ€nslan som jag brukar bli. Jag ska ha tĂ„lamod med mig sjĂ€lv, riktigt tillĂ„ta deppet att svĂ€mma över sinnena och skölja bort det som nu ska sköljas bort. Ja, det ska jag göra. Bara jag fĂ„r bestĂ€mma dag sjĂ€lv. FĂ„ se, de nĂ€rmsta veckorna har jag ingen lust med olust, vi kanske kan ta det framĂ„t vĂ„ren? En dag nĂ€r man kan sitta ute och dricka kaffe och lĂ€sa trevliga tidskrifter eller en sinnesvidgande liten bok, i vĂ„rsolens sken? SĂ„ att man i alla fall kĂ€nner att man har glĂ€dje av deppen.

Sammanfattningsvis kan man sÀga att vi alltsÄ ska vara glada över att bara en fjÀrdedel av befolkningen Àr glad idag. Om de vore glada hela bunten skulle de snart kollapsa, och dÄ blir det riktigt jobbigt för oss default-glada mÀnniskor!

(Och givetvis förstÄr till och med jag att en riktig depression inte passar in i trivialiteterna ovan).

LÀs Àven andra bloggares Äsikter om , , , ,


Naket

söndag 18 januari, 2009 klockan 20:24 av thebe |

Det var dags. Vi kunde inte vÀnta lÀngre. Det var sÄ svÄrt att hÄlla fingrarna i styr, den glÀnsande röda klÀdseln skulle falla. Glitter och glamour falla till golvet. Det blev mer naket Àn nÄgon kunnat förestÀlla sig.julgransplundring.jpgHur mÄnga barr sitter pÄ en gran egentligen? Cirka 95 % av dem hamnade i alla fall pÄ golvet. Men nu doftar det gott om dammsugaren, som fÄtt en inbyggd Wunderbaum till nÀsta pÄsbyte.


Radikal kultur

tisdag 13 januari, 2009 klockan 22:54 av thebe |

kulturradikal1.jpgJag Ă€r kulturradikal. Faktum Ă€r att jag nog faktiskt Ă€r sĂ„ fantastiskt radikal att jag inte vet vad kulturradikal precis och megadikto kan antas innebĂ€ra och hur det uttrycker sig. Är inte det radikalt sĂ„ det skriker om det? NĂ€stan utopiskt neo-radikalt skulle man kunna sĂ€ga.

NĂ€r man Ă€r kulturradikal utmanar man inte bara den traditionella normen inom konst, musik litteratur och andra kulturyttringar, utan Ă€ven de sociala normerna. SĂ€ger Wikipedia. DĂ„ fĂ„r man anta att det Ă€r sĂ„. Men politiskt? ÅnĂ€, jag Ă€r inte politisk i nĂ„gra uttryck alls. Min Ă„sikt Ă€r att alla ska göra som det deras hjĂ€rtan vill, utan att vara taskiga mot andra. Anti-oginismen alltsĂ„, ansluter jag mig till. Det Ă€r kanske ocksĂ„ radikalt, vem vet.

Undrar vad jag ska hitta pÄ för social icke-normativ grej imorgon dÄ?

Idag gick jag förbi pressbyrÄn-med-en-massa-tidsskrifter och gick in och tÀnkte köpa nÄgot kul. Neo hade en vacker framsida. Men sÄ blÀddrade jag lite i den, och redaktionen sÄg ut som tonÄringarna som hÀnger utanför köpcentrat i jobbstaden. De som frenetiskt knappar pÄ sina mobiler hela tiden. SÄ jag lÀt bli. Kanske kan jag tvinga mig att köpa den en dag i alla fall, man ska ju inte vara konservativ.

HÀromdagen köpte jag söndagsutgÄvan av det stock-konservativa pressorganet Svenska Dagbladet. PÄpekades det hÀr bredvid mig. Jag erkÀnner att jag Àr superradikal.

LÀs Àven andra bloggares Äsikter om , ,


« Previous Entries