Pekpinnar

Jag blir upprörd över tvättmaskinen som vill ha 2 timmar och 45 minuter på sig att tvätta en vittvätt. Och jag blir upprörd på torktumlaren som tycker över fyra timmar är lagom tid att torka samma tvätt på. Jag är upprörd över att tvättmaskinen och torktumlaren tycker att de ska bestämma hur mycket energi jag använder på tvätten. Det är ju ändå jag som betalar. Och ja, jag vet att pekpinnarna tycker att vi ska spara på energi. Särskilt om den är fossil. Undrar hur det blir den dagen den inte är det längre. Kommer tvättmaskinen fortfarande att kräva samma tid, eller längre, som när man stod vid ån och tvättade? Jag misstänker nämligen att det inte bara är energin det handlar om. Hur var det nu med RUT-avdraget, hur lätt var och är det att få acceptans för det? Justdet, tvätta och städa och så’nt det ska man göra i sitt anletes svett.

Tvätt är en fråga om moral. Det är en fråga om plikt. Det får minsann inte var smidigt det inte.

Nu råkar jag vara av uppfattningen att jag tycker själva grundtanken för denna hysteri med energi, dvs människans överlevnad, är en fånig fråga. Människan behöver väl inte överleva? Varför ska människan som art leva i all oändlighet? Jorden kommer inte att gå under av vår livsstil, men vi kommer kanske att göra det. Och än sen då? Är inte det höjden av megalomani att tycka att mänskligheten måste överleva till varje pris för mänskligheten?

Nåja, det var de filosofiska frågor som energihysteriska tvättmaskiner och torktumlare (vet inte de att människor arbetar och inte kan ägna sjuttioelva timmar varje kväll åt att få igenom en maskin tvätt, by the way?) ger upphov till.

Dagen har ägnats åt … tvätt, och foto, och satslogik. Man måste älska satslogik. Det är så himla … logiskt.

Några vårbilder. Inte långt från islossning. Och inte jättelångt från lövsprickning.

Förresten satt jag i solen en timme senare på eftermiddagen och lyssnade på Filosofiska rummet, om människovärde. Det var ytterst intressant. Om man anser att alla människor har lika värde, som människor, en tanke jag ansluter mig till, kan man faktiskt skippa begreppet människovärde. Det tillför ingenting om det är lika för alla. Då kan man prata om annat, verkliga skillnader, och som rimligen föranleder olika behandling (t ex skillnaden i hur man ser på en brottsling respektive ett brottsoffer). Att tänka igenom det, och strukturera frågan, är ingen dum tanke alls.

Det rogivande mörkret

Det finns människor som inte tål mörker. Som havererar i mörker. Kanske är det rädsla för tomheten i tankarna som gör människor obehagliga till mods inför dagarna när mörkret är kompakt? Synd för dem, förstås.

På Nyårsafton var det faktiskt lite sol vid Hjälstaviken, men de senaste dagarna har mörkret varit nästan ogenomträngligt. Mycket rogivande. Vilsamt. De dämpade färgerna, inget som pockar på uppmärksamhet.

hjälstaviken_2

Angso

Äktenskapstest

Det är naturligtvis inte lätt att leva tillsammans med en annan vuxen människa. Varför skulle det vara lätt? Olika personligheter har man definitivt, även om de kan vara mer eller mindre lika. Olika humör, olika värderingar, olika tankar.

Att laga mat till fest, när man planerat och har tid, det är lätt som en plätt. Men att laga vardagsmaten, när det ska gå fort och alla är trötta. Och göra det så att det blir gott och varierat. Det är en utmaning. Det är samma sak med relationer. Att få det att funka när man är avslappnad, har tid och fokus. Det är lätt. Utmaningen är vardag och tighta lägen.

Idag råkade Doktor T och jag ut för ett tight läge. Vi parkerade i stan. Gick för att fota. När vi skulle åka hem igen körde vi fast med bilen. Det var jag som hade parkerat. I uppförsbacke. Det var halt. Jag kom inte loss. Slirade bara. Vi försökte båda två. Det blev bara värre och värre. Till slut var vi fem centimeter från bilen som stod bakom. Att köra in i den var inte ett alternativ. Vi klev ur och tänkte. Två spår till lösning. Få tag i den som hade bilen som stod parkerad bakom, den var insnöad och inplogad. Och att ringa bärgning. Vi gjorde båda. Fick inte tag på den med bilen. Bärgaren dröjde. Till slut kom hon med bilen bakom vår. Hon hade inte fått loss den tidigare, utan väntade på vänner till hjälp. Men hon backade den. Vi fick loss vår bil. Sen fick hon loss sin. Bärgaren hann inte fram. Vi hann avboka den. Win-win.

Sen körde vi och tankade bilen, handlade lite extra grejer till middagen. Och röda tulpaner. Och så körde vi hem.

tulpan

Inga utbrott. Vi klarade den äktenskapliga krisen som kunnat bli en avgrund av anklagelser. Bara gemensam problemlösning.

När vi kom hem, och hade belönat oss med varsinn St Peters, läste jag Simpel övning som kan rädda äktenskapet. Det hela går ut på att reflektera. Reflektera över gräl från en tredje, neutral parts perspektiv.

Det är inget dumt råd. I största allmänhet. När du gör något dumt, säger något dumt till någon, skriver något fullständigt idiotiskt. Vad tror du någon annan skulle tänka om det? Om dig? Hur skulle en utomstående lösa problemet?

Söndagsutflykt

Hösten är vacker och skön. Det är bra att komma ihåg emellanåt. En utflykt för att andas och betrakta färgerna kan man alltid behöva. Frisk luft, ljus (färger), sömn, rörelse samt stimulerande samtal och tankar är grunden för ett riktigt bra liv.

Höst

Läs även andra bloggares åsikter om

Helgbilder

Ibland måste man tänka på annat än intressanta tankar om det ena eller det andra, eller inte tänka alls. Då passar en långpromenad. Och då råkade vi trilla in på rugby-SM en stund. Det verkar vara ganska kul att brottas på det sättet.

SM i Rugby 2008

Och vackra färger, som dessa dahlior, kan man inte se för mycket av.

Dahlior