När allting saktar ner

Det är nästan inga bilar på parkeringen på jobbet. Många har börjat sin semester. Det är lugnt på kontoret också. Om man räknar i ljudnivå, aktivitet och spring. Jag har en ganska pressande uppgift, eller faktiskt flera, att göra till min semester börjar om en vecka. Det är inte för att jag är sen och lat som det är pressande, det är för att jag fått akuta uppdrag. Som tur är har jag många års erfarenhet och stressar inte upp mig så lätt, även om jag vill bli klar. Saker och ting tar den tid de tar att göra, och jag vet att jag inte är trög eller långsam i mig själv. Men, naturligtvis vill jag bli klar med de saker som behövs, och det betyder att det är lite svårt att ägna hela kvällar åt Iliaden eller något annat. Jag behöver tänka på att jobbet ska flyta på smidigt också. Den här helgen kommer att vara en slitning mellan böcker och hängmattan och rapportskrivning. Fördelarna med betingsartat arbete är många, och man får ta nackdelarna med det. Sådant som att till exempel helger och kvällar kan gå åt för att något behöver bli färdigt. Men det är inte så ofta det behöver bli på det sättet, så det är okej. Det märkliga är att det ofta inträffar på våren och försommaren. Eller också är det bara det jag tror.

Men, idag har jag nästan uteslutande ägnat mig åt att läsa. Jobba gör jag imorgon, det är bättre att fokusera än att vara splittrad.

Den senaste veckan har en del böcker anlänt och lagts till läshögen. De här till exempel. Varje gång jag lägger upp en bild på en liten nyinskaffad boksamling tänker jag på Intellektuella troféer. Just den här gången kan man säga att det är lite kul, eftersom jag ganska ofta springer på inlägg, t ex på facebook, som hänvisar till Montesquieu och maktdelningsprincipen. Och varje gång undrar jag om det har lästs, eller googlats, man kan aldrig vara säker. Jag själv har varken hänvisat eller läst, men jag tänkte i alla fall göra en förbättring när det gäller läsningen. De andra är jag intresserad av av olika anledningar. Aeneiden tänkte jag kunde passa att läsa efter Iliaden. Och Sofisterna en ”under-tiden”-bok tillsammans med Platons skrifter.

Så idag har jag inte gjort mycket, jag har läst och jag har varit ute och sprungit. När det gäller läsningen har den fördelat sig såhär:

Inledningen, av Stig Strömholm, till Lagarnas Anda. Och avsnittet Erinran av författaren.

Förord, Inledning och det avslutande avsnittet Kritiken som livshållning i Alla är vi kritiker. Underbart språk, insiktsfulla resonemang. Det är så trevligt att läsa sådant som är förnuftigt och eftertänksamt.

Enuma Elish har jag läst ut. Det är förstås ganska intetsägande. Marduk hade ihjäl Tiamat och skapade världen. Möjligen kan det finnas något att ta fasta på tillsammans med andra sammanhang. Men läst är den. Noterna också. Vem vet om jag får anledning att återkomma.

Två artiklar om mytologi har jag också läst. Och en artikel som reflekterar kring sommarkurser i Kreativt Skrivande. Det gjorde jag bara för att de var skrivna av samma person som håller i de terminskurser som jag har gått.

Vi har gjort en grovhuuggen uteplats i skogsbrynet, där det är skönt att sitta och läsa på morgonen.

Jag noterade att jag de senaste tre åren läst lika många poäng i olika humanistiska ämnen som jag gjorde för nästan trettio år sen till civilingenjör.  Jag vet inte vad jag ska göra av det. Antagligen fortsätta lösa matematiska, fysikaliska och tekniska problem. Och läsa tills ögonen blöder.

6 reaktion på “När allting saktar ner

  1. Nu kanske jag låter som en torrboll och snålis. Men det är inte så att du någon gång tänkt på den totala summan kronor du hittills lagt ned på böcker och det ringa värde de har kvar när du väl läst dem (eller låtit dem stå olästa)?

    Anledningen till att jag tänker så är att jag, sedan åratal tillbaka, läser så många sparbloggar och där ifrågasätts alla onödiga kostnader. Varje krona ska för dessa personer göra nytta och helst investeras och växa. Att då köpa något som tappar sitt värde direkt efter köpet antas vara det galnaste man kan hitta på… Matinköp är okej förstås men även där mäts kostnaden i förhållande till proteinmängd och övrigt näringsintag, dvs den hälsonytta man får per krona. Hur tänker du om sådant? För övrigt är det inte några fattiglappar som ägnar sig åt det här, utan personer som planerar pension vid 40 års ålder, och detta med familj, hus och livsstil i behåll livet ut.

    • Om man tycker att böcker tappar i värde så fort man läst dem verkar det ju dumt att köpa dem. Men, så är det naturligtvis inte för mig. De behåller sitt värde och blir mer värdefulla, jag återkommer till dem ständigt, de lästa. De olästa är potential.

      Jag tror dina sparbloggare har en annan syn på livet och vad som ger det värde än vad jag har. Jag förmodar att de inte kommer att ägna sig åt läsning och personlig förkovran sen när de gått i pension heller. De har nog andra intressen, vad nu det kan vara. Vad betyder att ”behålla livsstilen” om livsstilen är att bara förmera pengar, undrar jag t ex.

      • Kul och intressant svar! 🙂 Att behålla den livsstil de har innebär, förutom det du nämnde om deras verkliga stil…, att de lever så att barnen inte saknar något som andra barn får och att de kan vara sociala med sina vänner och bekanta som vanligt, göra samma saker som dem. Skillnaden blir att de inte konsumerar varor och tjänster i lika hög utsträckning.

        Naturligtvis håller inte denna livsstil om alla skulle göra likadant. Det bygger på att de flesta inte lever så, annars skulle de ju inte kunna få avkastning på sina investeringar. Ett ny typ av parasittänk är det ju utan tvekan. Men en mer snäll variant, som ger mindre miljöbelastning och stress för människor som inte orkar arbeta…

        • Hm … så de prioriterar att barnen får det andra får, och de kan vara sociala med vänner och göra samma saker som dem. Men … om de gör samma saker som vännerna, vad är det då de inte gör, vilka varar och tjänter konsumerar de inte?

          Och det är ju sant som du säger, om alla gjorde så fanns ingent tillväxt för dem att utnyttja. Som att låta bli att vaccinera sina barn för att man vet att alla andra gör det. Filosofiskt intressant. Fanns ingen tillväxt fick de väl hitta på andra sätt att minimera arbetet på då. Man återkommer alltid till att födelar, förstås, bygger på att det finns skillnader att utnyttja någonstans.

          • Ja det där med att barnen får det andra får och att familjen lever rent socialt som andra, det är ju inte riktigt sant, inte i matriell bemärkelse. Det vore ju en omöjlighet. Vad jag uppfattat, så talar dessa bloggare om att barnen får sina verkliga behov tillgodosedda, inte alla sina önskningar. Familjen är sociala på ett annat sätt, de söker aktivt vänner och sociala sammanhang där själva samvaron är central och inte konsumtionen. Men de är samtidigt beredda på att sticka ut med att inte shoppa lika vidlyftigt, och sällan eller aldrig resa utomlands. De har inget emot att njuta av andras generositet. Som exempel tänker jag särskilt på en kvinnlig sparbloggare vars familj varje sommar lånar stuga i skärgården under två veckor. Detta mot att maken hjälper till med byggtjänster någon gång då och då. Inga pengar alls är inblandade. Överhuvudtaget har denna familj inflytelserika bekanta (enligt egen utsago) och får massor gratis av att fortsätta med de kontakter de hade innan de själva skar av sina utgifter och började superspara och investera. De flesta sparbloggares sparkvot ligger mellan 50 och 70 procent av båda parternas disponibla inkomster. Självklart bygger de upp stort kapital på några få år. Och självklart märks det i deras yttre livsstil. 😉

          • Det kan man kalla priviligierat sparande! Jag antar det gäller att passa på medan barnen är så små att man inte har så stora problem med diskussioner om vilka behov som är verkliga och inte, också.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *