Det man vet mest

Idag på jobbet gjorde jag i princip tre olika saker. Alla sakerna gjorde jag i rollen som specialist, vilket är min roll på jobbet. Det finns saker jag kan rätt mycket om, och som jag ständigt lär mig mer om och liksom breddar. Jag tycker det är kul att se helheter, både fördjupningarna och helheterna. Man får lov att byta perspektiv, ibland handlar det om att lösa specifika tekniska problem, för det mesta begripa varför något blev som det blev och om det är fysikaliskt riktigt att det blir så. Ibland handlar det om att begripa om något är viktigt eller inte, och vad som gjorts och hur det ska fortsätta och hur det passar in i en allmän strategi. Det är ganska varierat.

Men, någon gång under dagen, det var nog vid något tillfälle när jag tog en paus och läste en del annat, som det slog mig att jag aldrig någonsin skriver här på bloggen om det jag egentligen kan mest om. Jag skriver om en massa andra saker, men inte det jag jobbat med i snart trettio år.

Det är ganska lustigt.

Eller inte.

2 reaktion på “Det man vet mest

  1. Är inte alls förvånad över att du inte skriver om det ju gör på jobbet. Tänker att ingenjörer är antingen personer som inte kan annat än prata om sitt specialområde eller så är de doers. Har tänkt på dig som en doer. Min gamla vän ingenjören är likadan. Han har knappt yttrat ett ord om sitt ingenjöreri på de 14 år jag känt honom. Han vill hellre prata om övergripande principer, hur världen funkar under ytan och filosofera över vardagslivets strukturer. Förstår inte alltid, men han är intressant att lyssna på de få gånger han verkligen börjar prata. Det är nämligen alldeles för sällan!

    • Jag gillar övergripande principer. 🙂

      Men, det finns väl en annan pragmatisk anledning, och det är att man av erfarenhet också vet att ingen kommer att fascineras av de intrikata problem man brottas med på samma sätt som man själv tycker det är intressant. Det finns inget allmänintresse i det. Det är ganska fascinerande, i sig, att det pågår en massa saker helt i skymundan, av matematisk/fysikalisk karaktär, svåra problem som löses varenda dag för att vardagliga saker ska funka för alla människor. Men de är liksom inte intressanta för det, och ingen känner till dem eller bryr sig om dem. Det tycker jag är intressant i sig. Få bryr sig om, till exempel, Maxwells ekvationer i sig, men man gillar det man kan ha datorer till. Nu menar jag inte att alla måste fundera över det, inte alls, men det där gapet är synnerligen intressant. Och de som bryr sig mycket om Maxwells ekvationer, matematiskt, kanske inte bryr sig jättemycket om tillämpningarnas tillförlitlighet. Till exempel.

      (Och detta har inte heller något att göra med mitt jobb, för övrigt :-)).

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *