När Doktor T skriker i köket

Jag har burit in alla bokkartonger idag. Mitt rum är fullt. Men inga bokhyllor än. De får komma in i morgon, när det är ljust ute och jag kan ägna hela härliga dagen åt att arrangera böckerna.

Till middag gjorde jag pizza, det går snabbt och lätt. Och är gott. Efter middagen stökade Doktor T runt i köket, medan jag pysslade med undulaterna, för att senare slå mig ner vid mitt skrivbord. Jag tänkte nämligen fortsätta läsa Occidentalism av Mohammad Fazlhashemi, en väldigt intressant bok. Jag har några sidor kvar. Helst plötsligt när jag satt där i godan ro hörde jag ett skrik från köket. Jag minns inte exakt orden, men det var något i stil med Vad är detta? Detta är ohyggligt? Var kommer det här ifrån? Så jag såg framför mig att det låg en död, gigantisk stor, råtta på köksgolvet. Eller något i den stilen. Men sen kom Doktor T in till mig med en liten plastback. I den platsbacken ligger tre bruna glasflaskor. Sådana med gammeldags kork, som jag köpt för länge sedan på någon rustik butik. I avsikt att förvara hemmagjord fläderblomssaft, eller något. Sådana flaskor hade jag just ställt in i den där plastbacken i en låda i köket där de fick plats. Men, det visade sig att Doktor T tyckte det var helt outrageous att ha sådana flaskor där i en vanlig låda. Han föreslog att jag skulle lägga dem någonstans i min garderob. Ett helt horribelt förslag, naturligtvis.

Till slut fick flaskorna bo högst upp i ett skåp, dit ändå ingen når. Sen tog jag fram en flaska som Doktor T sparat på, någon gammal äppeljuiceflaska från Kiviks musteri tror jag det var. Den flaskan placerade jag tillsammans med mina fläderblomssaftsflaskor in spe. Rätt ska vara rätt och ingen flaska har större värde än någon annan i vårt hushåll.

Men jag har fortfarande svårt att förstå hur det kunde bli ett sådant skrik. Jag skrek minsann inte när jag placerade in Doktor Ts juiceflaska bland bakpulvret och blockchokladen.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *