När Doktor T är praktisk

Det var kanske en något felsyftande rubrik, men det kommer snart att framgå vad jag menar.

Det jag menar är att det är väldigt praktiskt att Doktor T är så praktisk. När världen fungerar, när alla gör vad de ska, och allt rullar på är det lätt att glömma bort att det kan finnas världar där allting inte rullar på och fungerar som man förväntar sig. Man tänker oftast inte på det som fungerar, man bara tar det för helt naturligt.

Men idag, när allting i vanlig ordning bara fungerade, jag spacklade och målade och Doktor T spacklade och målade, och sen körde jag Store Son  till Arlanda, eftersom han skulle åka till Köln. Och så körde jag hem och fortsatte med spacklingen, och senare på kvällen fyllde Doktor T på vattnet i husvagnen, och han har ordnat så att gasolvärmen funkar och tja, att tvättmaskinen kan köras och torktumlaren fast huset inte är färdigt, och många sådana praktiska saker. Såna saker som jag för all del också kan göra, men det är väldigt praktiskt när man är två som kan göra praktiska saker. Det är väldigt praktiskt när man inte måste göra allting själv, eller vara nervös för att man ska behöva ordna någon katastrof som den andre åstadkommer, eller så.

Jag behöver t ex inte tänka att det bara är jag som ska spackla och måla huset, utan det räcker om jag gör hälften, eftersom Doktor T är kompetent på området och kan göra saker utan att jag behöver kontrollera det. I alla fall inte så mycket. Och även om Doktor T inte har bott i husvagn förut så greppade han direkt alla praktiska saker man behöver hantera. T ex behöver man vara ganska noggrann av sig med både det ena och det andra för att det inte ska bli kaos och elände, och man behöver fixa små detaljer så att saker och ting flyter smidigt. Doktor T grävde t ex en kanal runt tältet för att det skulle bli dränering och inte rinna in på tältgolvet vid regn, och det verkar fungera. Och sen fixade han avloppsavrinningen så att det inte luktar gammal sill precis utanför min sovalkov, där avloppet annars rinner ut (fast under husvagnen såklart). Och så fixade han strukturen för alla el-sladds-dragningar nu när vi spacklar, så att vi kan ha bygglampor precis där vi är. Och så’na saker. Så det slog mig idag att jag är väldigt glad, fast jag inte alltid tänker på det, att det är Doktor T jag bygger hus med. Det är väldigt praktiskt att ha en praktisk man. Även om man är praktisk själv. Eller kanske särskilt då, förresten.

4 reaktion på “När Doktor T är praktisk

    • Jag tänker såhär, har alltid gjort, i den frågan (till stort förtret för män som velat spela ut svartsjukekortet och försöka skaffa sig extrabekräftelse): vad andra vill och försöker med, kan jag inte bry mig så mycket om. Och om Doktor T finner något annat ställe mer behagligt och upplyftande, så kan jag inte göra så mycket åt det heller. Dvs så länge jag tycker att jag agerar enligt min bästa uppfattning om hur saker och ting ska skötas.

      Alltså är det ett icke existerande bekymmer. QED. 🙂

      • Mycket sund inställning. Svartsjuka är ett svaghetstecken i en relation och tyder på osunda beroenden.

        Men starka kvinnor drar lätt till sig svaga män. Har ofta undrat över just det. Kanske beror det på att styrkan inte alltid är vad den borde vara, att den kanske ibland är mer av en kompensation. Beviset på graden av detta är kanske svaghetsgraden hos de män som dras till henne och där hon gensvarar.

        Vet du, jag fick som ny ung lärare ett råd av en kollega som skulle gå i pension. Det var att aldrig någonsin tänka tanken på att skaffa en manlig lärare som partner. Hon menade, efter ett helt yrkesliv på gymnasiet, att det inte fanns mesigare män än inom läraryrket. Hennes ord fick verkligen fäste och visst kan jag förstå vad hon menade. Svensk skola är verkligen i allra högsta grad en feminin plats som i mycket i praktiken styrs av traditionellt feminina värderingar. Ändå är läraren som arketyp en man, undervisande och uppfostrande med villkor för sitt engagemang. Kvinnan har en annan roll, som villkorslöst närande. Denna skillnad säger en del varför skolan ser ut som den gör. Minsta tydlig gränssättning och krav på elever misstänkliggörs och det börjar psykologiseras och tjatet om elevens rättigheter repeteras ännu en gång.

        Men tack och lov har jag just börjat arbeta på en skola med tydlig gränssättning, uppförandekoder, kvarsittningar och allt möjligt gammeldags. Kära nån vilken skillnad. Bara några ord räcker och eleverna gör som man säger. Snacka om att man skördar frukten av andras hårda drillning.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *