Det gick raskt

Att komma tillbaka till jobbet efter semestern brukar nuförtiden inte vara några problem. Eller ja, det beror på hur man ser det. Det tar i alla fall inte dagar i segt tempo innan jag minns vad som ska göras och har kommit upp i tempo. Det tar några timmar. Det kanske är dåligt, vad vet jag, men jag har inte ägnat jobbet en tanke de här veckorna, det har jag inte haft tid med. Jag tycker egentligen det är ganska skönt att det inte blir en stor grej att komma tillbaka till jobbet. Man jobbar helt enkelt på jobbet, och hemma gör man andra saker, eller ibland jobbar man om det behövs. Enkelt.

Det är tentavecka i Teknikens Idéhistoria, och så ska jag skriva klart den eftersläpande läsrapporten jag har i kursen i Kreativt Skrivande. Sen tror jag det blir ungefär två veckor av fri läsning tills höstens kurser drar igång.

Varför ägnar man sig åt studier? Svaret är faktiskt mycket enkelt: för att man vill. Att man vill kan det finnas många skäl till; att man vill skaffa sig ett yrke och ett jobb, till exempel, som man tänker att man kan trivas med, eller för att man helt enkelt bara vill lära sig mer. I båda fallen väljer man antagligen något som intresserar en.

Då har vi det klart för oss; man studerar för att man vill studera (även om vill kommer sig av ett mer tvingande behov av försörjning). Om man inte vill studera, ska man inte göra det.

När jag slutade gymnasiet för rätt många år sen, visste jag att jag skulle fortsätta med matte och fysik på högskolan. När det gällde matten funderade jag på vad det rimligen kunde vara man skulle lära sig. Jag kunde ju allt, redan! Alltså, jag hade en viss föraning om att jag inte kunde allt, att det fanns mer att lära, annars borde det ju inte finnas matematik på högskolan, tänkte jag helt rimligt. Men, jag kunde inte tänka ut vilken sorts matte det skulle kunna vara. Nu var detta före internets tid och det lilla stadsbiblioteket i staden jag bodde i var inte välsorterat i den frågan, så jag avvaktade hösten och matematiken. En avgrund öppnade sig. En intressant och spännande avgrund.

Det är en av de saker högskoleutbildning gör; talar om för en att det finns oändligt många saker att lära sig. Talar om för en att världen inte är orsak och verkan från ett till ett annat, utan att det finns förgreningar och återkopplingar och tidsfördröjningar. En högskoleutbildning talar om, bör tala om, att världen är ett system av olinjära, partiella differentialekvationer, kanske med stokastiska inslag, och inte en första ordningens linjär ekvation. Typ.

Men om man inte gått någon högskoleutbildning, som de flesta mininstrar inte har, så kan man inte räknas förstå det. Det är därför ministern för den högre utbildningen kommer med de mest korkade idéer för att försöka sätta högskoleetikett på så många människor som möjligt, utan urskiljning. Hon tror att högskolan ska bestå studenter med examensetikett. Hon vet inte att den där examensetiketten har innehåll, bör ha innehåll i form av kunskap som man införskaffat. Som ingen annan än man själv kan införskaffa. Jag handledde, tidigt i min yrkeskarriär, några examensarbetare med den mest märkliga inställning till sitt sitt examens-arbete: Det är din uppgift att se till att jag blir klar-inställning hade det. Det var inte särskilt många av de jag handledde, ett par. De fick det lite jobbigt när de insåg att det inte fungerar på det viset. Sån’t är livet.

Jag tänker att man nog måste ha bildning för att förstå vad bildning är, och utbildning för att förstå vad utbildning är. Och för att nå från det ena till det andra behöver man drivas av någon form av nyfikenhet till vad man kan lära sig, inte till vilken etikett man ska få.

Jag tänker att ministrar förmodligen inte förstår sådant. Och det beror ju på att de är mest intresserade av etiketterna, de tror att det är etiketterna som gör jobb. Ministrar tror att hela livet är lajv och cargo cult.

Nu ska jag åka till mitt synnerligen intressanta jobb, jag kommer att lära mig något nytt idag också. Det tar inte slut trots etiketten. I alla fall inte om man vet vad den egentligen betyder.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *