Revor i verkligheten

Future Perfect som jag läste alldeles nyligen skriver Mara Lee om revor. Det är förstås svårt för en stackars ingenjör att förstå, på ett fysikaliskt vis, vad en reva i verkligheten skulle vara. Om vi inte pratar Star Trek-fysik förstås. Då kunde man förstå det som ett maskhål till en annan dimension. Mycket tydligare, eller hur? Men, det är kanske samma sak. På sätt och vis. En reva är något skevt, som blir något annat än det som var tänkt.

Filmen som mina gossar och jag såg igår, Dr Strange, var förstås full av revor och dimensionsbyten. Jag är lite förtjust i så’nt. Att dimensionerna viker sig, vänder sig ut och in och rummet inte är vad det synes vara. Rent fysikaliskt.

Men det var en sak som störde. Där i slutet, när det var som mest spännande. Dr Palmer. Hon hade blått nagellack. Det var inte det att hon hade nagellack, jag gillar nagellack, fina färger. Men … hon jobbar i vården, hon opererar folk. Eller nå’t. Nagellack brukar vara förbjudet inom vården. Movie Medicine liksom. Mycket värre än att iterera tiden, och hitta på en mörk evighetsvarelse som pratar i rymden, fast det ser ut som ett barnsligt system av nervceller. En verklig reva i verkligheten. Eller i filmen.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *