Here be dragons – miljöhotet

Idag var vi till Hemse för att uträtta några raska ärenden. Man vill undvika storstaden så gott det går. Alltså var vi effektiva. Men jag behövde märkpluttar. Så´na små flärpar man sätter i böckerna, istället för att vika boksidorna som hundöron. Jag är storkonsument av märkpluttar. Speciellt bra är de förstås att använda i lånade böcker. I mina egna drar jag mig varken för överstrykningspenna eller anteckningar. Men märkpluttarna hos Hemse Krut och pappershandel var slut. Men jag lärde mig en sak, de heter inte märkpluttar, de heter indexmarkörer. Nu vet jag det.

Jag får återanvända mina märkpluttar indexmarkörer från andra böcker så länge. Eller göra anteckningar vartefter.

Därför tänkte jag att vi kan ta kapitel två i Here be dragons nu. Medan märkpluttarna sitter kvar. Kapitel två heter Our planet and its biosphere, och behandlar mest klimatfrågan, global uppvärmning. Kan vi hålla planeten vid liv tills vi kan flytta till någon annan?

Även om jag inte är bekant med detaljerna i klimatmodellering är jag väldigt, väldigt bekant med matematisk modellering av stora komplexa fysikaliska system. Och med validering av de modellerna. Och osäkerheterna. Och jag har stora bekymmer med klimatmodelleringen. Inte så att jag vill påstå att de bästa modellerna är fel, eller att man mätt fel, eller att man gjort fel i validering, eller använt mätdata på fel sätt. Eller att man har brister i tidskonstanter, eller mätdata. Jag känner helt enkelt inte till detaljerna. Mitt bekymmer är det som Häggström så illustrativt visar i avsnitt 2.5 The role of carbon dioxide, där han avfärdar klimatskeptikers ifrågasättande av kausaliteten mellan koldioxidhalt och temperatur, genom att säga att det inte är de data man använder för att validera modellerna. Alltså de data som tycks ha en kausalitet som pekar på att koldioxidhalten ökar med temperaturen. Men istället för att säga något om vilka data man då använder, och referera till dem, hänger han sig åt en aggression mot klimatskeptiker, drar alla över en kam och kallar dem klimatförnekare. Utan en enda referens till de data som används, eller hur. En sak som så enkelt skulle ha vederlagt kritiken. Varenda gång jag av uppriktigt intresse, har frågat någon efter dessa referenser, har jag fått till svar ”men det är bara att googla”. Och jag förstår inte varför jag ska googla efter det, om det nu är så uppenbart och enkelt. Och det kan ju inte vara jag som har bevisbördan av den modell som används är validerad på ett vettigt sätt, eller i alla fall att det finns en diskussion kring varför den kan användas, om nu data är skakiga. Eller?

Den delen i boken är fruktansvärt intellektuellt tråkig, eller så är det jag som är tråkig som inte gillar smutskastning, men jag önskar så att det hade funnits ett objektivt, pedagogiskt avsnitt som förklarar hur det verkligen ligger till, istället för den intetsägande aggression som nu finns där.

Jag lärde mig ingenting där. Synd. Faktiskt funderade jag på att sluta läsa där, jag avskyr den typen av fåniga angrepp (Häggström gör dem på sin blogg också då och då, tyvärr). Men jag höll ut och läste vidare. Kapitlet diskuterar i övrigt geoengineering och behovet att göra något för klimatet.

En sak jag undrar över, är att det påstås att den senaste stabila perioden efter istiden, 10 000 år, har varit ovanligt lång och ovanligt stabil. Så att vår civilisation har kunnat utvecklas. Och vi vill väl behålla den så? Annars har jordens historia innehållit både varmare och kallare perioder. Utan civilisationer. Men … om det nu skulle ha funnits civilisationer likt vår, och jorden täckts med is under lång tid. Hur skulle vi nu se att de isåfall funnits, hur kan vi dra slutsatsen att de inte funnits? Och om nu jorden i sin egen cykel vill göra jorden t ex mycket varmare, och vår inverkan är som en krusning på den ytan, ska vi ändå försöka behålla vår stabila tillvaro? Det blir kanske en annan bok om alla dessa frågor tas upp, men jag tycker ändå det är en viktig fråga att diskutera, den griper in i de andra, senare, hur mycket ska vi göra? Man kan ju svara ”Så mycket som möjligt, mänsklighetens överlevnad är överordnad allt” såklart. Det vore väl bara i evolutionens fortsättning att göra det. Men det är ändå en annan fråga än att bara försöka eliminera det vi kan misstänka är vår inverkan på jordens naturliga klimatcykel.

När jag gick i gymnasiet, förresten, det är drygt trettio år sen, gick jag miljövårdsteknisk variant på naturvetenskaplig linje. Vi ägnade oss åt miljöfrågor. Då var försurningen den stora frågan framför andra. Vi var till och med ute och kalkade en sjö mitt i vintern (jag hade ett helvete att reda ut mitt midjelånga hår efter den insatsen kan jag tala om). Men försurning hör man inte talas så väldigt mycket om nu. Häggström tar upp försurning av oceanerna, och hänvisar till studier som säger att vi är på den säkra sidan. Kanske var det kalket då.

3 reaktion på “Here be dragons – miljöhotet

  1. OK, kanske försurning inte är det värsta nu då. Vissa säger (vilka vet jag ej, bara hörsägen) att miljön speglar våra livs och kroppars försurning. Om man då löst naturens surhet med kalk, kan då inte naturen liksom våra kroppar då bli förkalkade istället? Men antar att förkalkning inte avser högt intag av kalcium utan snarare stopp i blodflödet pga stela igentäppta ådror. Men kalcium verkar inte heller motverka benskörhet. Hjälper det då mot naturens skörhet? Ja, det var ett stickspår. Blottar min okunskap… 😉

    Och det där med märkpluttarna. Hmm, har alltid tänkt när jag ser sådana och märkpennor och annat studierelaterat krafs, t ex i bokhandlar, att sådant är grejer för dem som inte är så intresserad av läsande om de inte får inhandla diverse färgglada attiraljer först liksom vissa inte verkar kunna börja träna förrän de skaffat sig den perfekta träningsoutfiten, gärna i neonfärger. Så där ser du hur nyttjande av indexmarkörer kan uppfattas rent socialt… 😉 Mina förutfattade meningar stämmer ju inte alls in på det intryck du ger av osedvanlig studieflit.

    • Aha, du har någon analog, fraktal syn på kroppen och naturen. Typ vem var det, Comte, med sina stadier. Och Freud. Ja, inte vet jag … jag bekymrar mig mest för att man ideologiskt springer iväg åt något håll för att skutan blir för tung att vända. Och så visar det sig vara någon annanstans katastrofen var.

      Jag begriper inte hur man kan klara sig utan märkpluttar/indexmarkörer när man läser … såvida man inte viker hörn eller antecknar samtidigt. Anteckning är bra, men då måste man stoppa i läsningen mer än att bara sätta dit en markering. Men jag förstår hur du tänker med kontorsmaterielens Cargo Cult-värld. Ibland ser man folk som lägger upp bilder av sina studie- eller läshörnor. Fina pennor i färgade burkar, notblock i olika färger, en hög med anteckningsblock. Och så’nt. Och så ser det ju ut i bokhandeln också. Man får väl se det som så att Cargo Cultarna gör att det finns indexmarkörer till mig att köpa! Det är ju de som hjälper till att konsumera och gör dem är värda att tillverka. Det får man vara tacksam för! 🙂

      • Det skulle inte förvåna mig om jag nästa gång kommer att köpa sådana där märkpluttar om jag ser dem. Kanske blir jag mer effektiv…haha! Jag gör annars understrykingar med blyerts i egna böcker och skriver kommentarer i marginalerna.

        Skulle faktiskt vara intressant att läsa om olika människors studieteknik. Man skulle kunna få inspiration till nya roliga och effektiva sätt att lära sig mer och bättre, kanske inte på kortare tid just men på samma tid. Tror nämligen inte på att förkortande av tid för studier är automatiskt bra. Om man inte prioriterar studier när man studerar är något fel, man har liksom missat det här med bildning tycker jag och gjort studierna till något projekt som bara ska dras igenom på kortast möjliga tid med så liten ansträngning som möjligt. Usch för det! 🙁

        Jo, jag läste igenom ditt blogginlägg igen och tänkte då på den där papperhandeln. De sålde alltså krut och papper/kontorsmaterial? Låter ju typiskt för små orter att köra med udda kombinationer i sin lilla affär. Är det en kruthandel som börjat med papper för att gå runt eller har krutet plötsligt blivit extra gångbart att sälja på Gotland? 😉

Lämna ett svar till Camilla Avbryt svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *