IKEA-logik

Lille Son är inte så liten längre. Sexton år, hundranittiofem centimeter lång och drygt nittio kilo tung. Sängen som han har haft sen han var sex år var helt enkelt för liten, även om det var en normal 90×200 cm säng. Så jag skaffade en ny åt honom, det var dags. Den levererades idag. 120 cm bred och 220 cm lång. Med lagom fasthet för en tung, ung man. Med lite logistisk list lyckade vi baxa upp den på övervåningen där han har sitt rum.

Jag, som inte är Master of Shopping, lyckades trots allt, under dagen, att ta en tur till IKEA för att inhandla nya lakan. Både till honom och Store Son, som är ännu större, men vägrar att byta den säng han haft sen han var två år gammal. Nu är hans säng av annan art, eftersom den iordningställdes med tanke på att han ville ha föräldrasällskap vid insomnandet som liten, den är specialmodifierad av mig faktiskt. Med ribbotten och jättetjock skummadrass. Väldigt omodern, men oändligt skön att sova i.

Att köpa nya sängkläder till Lille Son och Store Son skulle Lilla Dotter möjligen inte ta helt positivt, eftersom hon är den som är mest intresserad av estetiska ting här i huset. Alltså, jag är också intresserad, på det sättet att jag tycker det är trevligt när saker är estetiska, men jag kan inte uppbåda särskilt mycket energi för att tänka ut estetiska saker.

Men Lilla Dotter vill köpa nya lakan i tid och otid, så hon hade egentligen inga behov. Och jag gillar inte att köpa grejer det inte finns behov av. Men hon hade behov av nya gardiner i sitt rum. Som stänger ute morgonljuset lite bättre. Så jag funderade, när jag stod där på IKEA.

Jag vill naturligtvis inte åka till IKEA, eller något annat shoppingställe, om jag inte absolut måste. Om jag inte köpte gardiner till Lilla Dotter skulle jag definitivt bli tvungen till minst en utflykt till. Om jag köpte gardiner, kunde det antingen hända att Lilla Dotter blev nöjd, eller att vi tvingades åka och byta. Dvs, inte köp innebar garanterat en shoppingrunda till. Köp kunde med tur innebära att inga fler shoppingrundor skulle krävas.

Valet blev alltså, genom logiskt resonemang, självklart. Jag köpte några gardiner som jag trodde skulle passa Lilla Dotter. Med lite tur skulle hon bli nöjd, och vi skulle spara tid. Med lite otur skulle hon bli missnöjd och tidsåtgången skulle bli densamma som om jag inte köpt några gardiner alls.

Vi hade tur, eller i alla fall jag hade tur. Lilla Dotter blev nöjd. Lilla Dotter prisade min smak och förmåga i den estetiska gardinfrågan.

Jag är mycket nöjd med den insparade IKEA-turen.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *