Humanioras skalningsproblem

Detta läser jag i bloggen Flyktlinjer:

Det behövs kunskap om och förståelse för begreppet människa. Kunskaperna och kompetenserna som finns och vårdas inom humaniora och samhällsvetenskap måste uppvärderas. Vi måste sluta tala om mer eller mindre nyttiga och värdefulla vetenskaper. All kunskap är viktig.

Den sista meningen håller jag med om. Kunskap är viktig. Och man vet inte vilka som kan behövas. Jag håller inte med om att man ska sluta tala om mer eller mindre nyttiga och värdefulla vetenskaper. Det är klart det måste diskuteras hela tiden. Varför skulle det inte diskuteras? Finns det ett jämlikhetsaxiom inom vetenskapen? Är det farligt på något sätt om allt inte är lika värdefullt? Vad betyder värdefullt, i vilken mening då?

När jag kör bil till jobbet på morgonen är det extremt viktigt att vissa system fungerar, bromsarna till exempel, och styrsystemet. Det är trevligt om stolsvärmen fungerar, det höjer livskvalitén. Men jag skulle inte säga att stolsvärmen är lika viktig som styrsystemet. Hur känner stolsvärmeingenjörerna sig inför detta faktum?

Nu kanske jag inte skulle gradera humaniora som stolsvärmesingenjörer i förhålllande till naturvetenskapen som bilens styrsystem; faktum är att min personliga åsikt är att de nog mer är som … backspeglar och sidospeglar, backsensorer och liknande hjälpsystem, de hjälper till att se farorna.

Humaniora har ett skalningsproblem. När naturvetarna utvecklar läkemedel, eller ingenjörerna utvecklar kärnkraft, kommer resultatet av deras arbete att betjäna tusentals människor. När en humanist har nått en insikt, har han den själv, och kanske lyckas han förmedla den till några andra. Men i stort sett är humanioras skalbarhet obefintlig. Det innebär att många behöver utbildning i humaniora för att dess insikter ska ge någon effekt. Det behövs många speglar för att vi ska kunna se verkligheten från olika håll. Och för att många ska se det. Det hjälper inte att en ser och inte krockar, högerregeln gäller alla och alla måste se att de ska följa den för att det ska fungera.

Kontentan blir, paradoxalt nog, att alla borde vara humanister, och några få dessutom ingenjörer och naturvetare! Men det bygger förstås på att alla dessa humanister förstår sig på teknik och naturvetenskap, annars kunde de lätt få för sig att bilens styrsystem är av ondo, folk styr ju olämpligt och krockar.

Den tanken gör mig bekymrad.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *