Det är bara en fråga om förnuft

På väggen på gymmet hänger en affisch med följande citat, som krediteras Carlos Castaneda;

“We either make ourselves miserable, or we make ourselves strong. The amount of work is the same.”

Nu har jag inte mycket till övers för new age-konster som schamanism och drömtydning och så’nt. Inget alls närmare bestämt. Däremot är jag anhängare av förnuft. Och det där är ju faktiskt rent och skärt och praktiskt förnuft. Kan appliceras på många mänskliga företeelser. Träning specifikt, eller livet generellt.

Om man har en fallenhet att ägna sig åt att älta verkliga och påhittade oförätter, förstora och underhålla dem, är det säkert ungefär lika jobbigt, eller till och med jobbigare, än att fokusera på att göra så’nt som får en att utvecklas och må bra. Att ägna sig åt att förstöra relationer till andra människor är nog ungefär lika jobbigt, som att ägna sig åt att vårda dem. Om man tänker i tanke- och tidsinsats. Om man tänker i resultat är förstås insatsen när det gäller det första mycket större. Det är jobbigare att vara arg och må dåligt, än att vara glad och må bra. Möjligen har inte alla den insikten.

Men det bästa av allt är att man kan bestämma själv. Man kan välja! Rent förnuftsmässigt.