Telefonmissbruk måste stävjas

Mail och sms är bra, telefonsamtal är dåligt.

Jag funderar på att skaffa en telefon dit bara folk som jag givit tillstånd, typ mina barn och min man, och eventuellt annan släkt och någon vän, kan ringa. Jag menar att alla andra hårdvarumässigt utesluts. Inget snikande med telefonnummer som någon olämplig person kan hitta, utan helt enkelt bara stängt.

Jag avskyr telefonen. Verkligen. Inte för att jag är blyg eller lider av telefonfobi eller något så’nt. Utan-för-att-jag-hatar-att-bli-störd-mitt-i-det-jag-håller-på-med. Mest sitter jag ju och tänker. Och löser något problem. En lång tankekedja som liksom ska hålla ihop. Fokuserar. Läser, skriver. Jag gillar det. Ser jag ut som om jag vill prata? Nej, just det. Men det bryr ju inte den sig om som sitter miltals bort, för han eller hon ser ju inte mig. Utan kan helt hänsynslöst kasta sig på telefonen när andan nyckfullt faller på. Dessutom tycker jag det är meningslöst att prata i telefon. Utom med undantagen som definieras ovan. Det enda man behöver göra är ju att meddela sig.

Så vad är det för fel på det hänsynsfulla kommunikationsmediet mail? Jag bara undrar. Som jag kan läsa och svara på när jag har tid. Inte när du har tid. Bara för att du är så himla lat och inte orkar formulera en begriplig fråga i text, så ska jag störas. Det gillar jag verkligen inte alls.

Nej, telefonmissbruket behöver stävjas. Jag har redan jobbat länge på det, men det tycks inte fungera att minimera min egen inblandning i samtalet med ”ja”, ”nej”, ”kanske det” och ”mmm”. Tvärtom verkar det få folk ännu mer benägna att prata, som om de gillar att inte störas i sin egen svada. Nu går jag steget längre.

Jag ska utarbeta en uppfinning. En algoritm som styr om alla samtal till text, och skickar till min mail-box. Med ytterst lite talsyntes så kommer folk att tro att de pratar med mig i alla fall, fyra ord kommer inte bli svårt att simulera. När jag tänker närmare på saken kunde jag kanske filtrera tal-till-text också? Man kan tänka sig att en viss … komprimering, inte kommer att inverka menligt på budskapet. Man kan nog säga att budskapet nästan alltid går att få fram med en 4 bitars gif. Från RAW. Typ.

Japp. Det blir bra.

3 Responses to “Telefonmissbruk måste stävjas”

  1. Niklas Z skriver:

    Det finns en hel del människor som gått på den absurda myten att merparten av all kommunikation utgörs av kroppsspråk, intonation, tonfall och liknande, medan orden bara står för en liten del av den överförda informationen. I enlighet denna myt framstår då e-post, som helt utgörs av ord, som en underlägsen form av kommunikation, där massor av information ”fattas”.

  2. Ingenjör C skriver:

    Ja, det är himla märkligt det där. Jag tänker att det antingen beror på lathet, ovilja att tänka till och formulera sig. Alternativt oförmåga. När man pratar, pladdrar, behöver man inte vara så stringent och precis, som när man skriver. Man klarar sig med en massa ”ludd” i talet.

    Jag förmodar det är vad folk menar med ”flera dimensioner” i tal … att de helt enkelt kommer undan med tio snarlika förvirrade resonemang, istället för att tvingas prestera ett enda glasklart.

  3. Niklas Z skriver:

    Ja, en skriven text förmedlar i praktiken oftast mer information än talad, eftersom man kan gå tillbaka till den skrivna texten och läsa den på nytt, medan flertalet personer bara kommer ihåg en bråkdel av vad som sagts. Om då inte samtalet spelats in finns ingen möjlighet att ta reda på vad som sagts. Alltså: Mer skriftlig kommunikation och mindre talad (i alla fall i professionella sammanhang).