Färg är som musik

Jag vet det. Det händer alltid. Det finns en massa färger. Jag vill ha alla. De är så fina. Det liksom plingar i själen av färger. Jag antar att färger är för mig vad musik är för andra. Musik har fel resonanser för mig, triggar absolut ingenting. Eller ja, jag kan bli otroligt irriterad på ljud som bara skränar och repeteras. Men färger. De går rakt in. Jag tänker i färger. Alla ord har färger. Siffror, bokstäver, namn, begrepp, dagar. Allt har färg. Till och med mina beräkningar har färg. Mörkt röda. Måndagar är gröna och tisdagar gula. Onsdagar är brandgula, eller orange. Minns du den där brandgula färgen som fanns bland kritorna när man var liten? Lite mattare, men så är onsdag.

Det är förskräckligt. När det ligger en liten fin, färgharmonisk, hög med mikrodukar på ICA. Jag behöver inte sju stycken. Men jag kan inte låta bli att köpa dem i alla fall. Nu ligger de i städskåpet och är fina.

mikrotrasor

Tags:

Comments are closed.