Huruvida Jesus är Gud, eller inte, är visst en fråga som rara dottern funderar över. Man får förmoda att frågan kommit upp såhär i påsktider. I alla fall jag vet att Gud och dom vill ha med påsken att göra. Om jag minns saken rätt, så ska Jesus vara Guds son. Och så ska det finnas en Helig Ande. Fast han är väl lite perifer i påsktider. Tre stycken typer ska det vara. Det är fö väldigt många treor i dagens datum, för den som är lagd åt det hållet. Men, sen kan man fundera lite längre, på det där religiösa, och egentligen är det ju en rent filosofisk fråga om Jesus är Gud. Det är inte bara att garva och säga nej, det är Guds son, liksom. Man hör ju hur tokigt det låter. Nej, man får ta frågan på större allvar.
Såhär är det. Gud representerar helt enkelt allt det vetenskapen har kvar att strukturera och förstå. Gud är s a s det stokastiska bruset i kunskapen. Och då kan man säga att Jesus är som en del av brusets spektrum. Och anden också. Man kan liksom fokusera på Jesus-bandet (ungefär som FM-bandet när det gäller radiofrekvenser) om man vill. Det gör man mycket nu i påsk.
Men det är klart enklare, och lite skojigare, att hitta på historier om det, som är lite mer humanistiska. Och det finns ju olika inriktningar, sk religioner, som gör det. Och jag tycker man, i moderna tider, kunde lägga till en till. Typ som Star Trek och Aliens och så. Jag kan nog göra en så’n.
Carl von Linné löste tydligen problemet med Gud genom att påstå ”Gud skapade och Linné ordnade”. Rätt fiffigt. I Linnés grav, i Uppsala Domkyrka, håller man på att få det att konvergera, sakta med säkert, genom att halshygga treenigheten, rent symboliskt.

När vi ändå var där i domkyrkan. I fredags. För foto. Passade vi på att titta på stensniderierna vid Gustav Vasas grav. Undrar vad som hände när de gjorde fel? På den sista rutan, liksom.
