Ständigt denna matematik

Varför behöver man göra sit-ups? Eller dra i en skivstång? Eller harva runt i ett motionsspår? Inte tusan springer man omkring 5 km i taget, till vardags, så himla mycket? Inte har man stora behov av att göra sit-ups när man handlar på ICA?

Varken sit-ups eller biceps-curls behöver man använda till vardags. Men av någon anledning verkar ingen ifrågasätta nyttan med konditions- eller styrketräning. Hur kommer det sig då att man ifrågasätter nyttan med matematik?

Svaret är enkelt, det beror naturligtvis på att de flesta inte har en aning om vad matematik är.

Nu ska jag tala om det. För femtio-elfte gången. Lyssna noga, jag börjar lessna. Kanske upprepar jag det inte igen. Och då sitter ni där. Say after me: Matematik är för hjärnan vad fysisk träning är för kroppen. Matematik är ett språk, språk och verktyg för problemlösning och logiskt tänkande. Om man tror att matematikens uppgift är att räkna ut summan av alla öl man handlat på systembolaget. Då tror man fel.

Man skulle kunna säga såhär, att om människor kunde matematik skulle Vattenfall inte ha köpt Nuon. Vårdcentraler skulle inte säljas till underpris, direktörer skulle inte ha fantasifulla bonusar och medicinerat hästkött skulle inte förekomma som nötkött. Näthat skulle icke existera. Folk skulle inte bli lurade av sms-lån, eller vad mobiloperatörerna hittar på i avgifter. Och vi skulle varken ha FRA eller IPRED. PR-människor och reklamfolk skulle inte ha lika lätt att lura och manipulera människor.

Varför inte det då? Jo, eftersom förmågan till rationellt tänkande, förmågan att se sammanhang, förmågan att förstå orsak och konsekvens, rim och reson, att tänka till, skulle vara utbredd och väl utvecklad om folk bara ville lära sig den minsta, yttepyttelilla matematik. Jag lovar, vi behöver inte ens hålla på med matrisalgebra eller partiella differentialekvationer. Bara grundläggande problemlösning.

Men, nu vill de flesta tydligen inte lära sig tänka. Och då blir det som det blir. Man undrar vem som betalar de som sprider tankarna om att matematik inte behövs? Det finns ju faktiskt en del att tjäna på att människor tänker som Nalle Puh.

7 reaktion på “Ständigt denna matematik

  1. Påminner om en intressant konversation jag hade med föreståndaren för Pressbyrån på Bangårdsgatan när jag handlade mobilminuter till kontantkortet:

    Föreståndaren: Det skall inte vara lite Tjibong-lotter också?

    Jag: Tror inte det – lotterier är ett slags extra skatt för människor som är dåliga på matemetik.

    F: Njae, det håller jag nog inte med om, jag har mest positiva erfarenheter.

    J: Ja du SÄLJER ju lotterna – klart att den erfarenheten är positiv…

  2. Problemet med ditt resonemang är att det finns väldigt lite som talar för att den matematiska logiken kan överföras till andra icke-matematiska kontexter. Det finns inget generellt logiskt tänkande som kan tränas genom matematik, det är en myt.

    Om man vill träna elever i kritiskt tänkande så är det bättre att lära ut argumentationsanalys.

  3. Kan du utveckla det där lite mer, RJA? Har du belägg för att påstå det du påstår?

    Jag tänker mig att matematisk problemlösning, mönsterigenkänning, förmåga att tänka i flera steg, att ifrågasätta antaganden etc kan överföras på samma sätt som att magmuskler tränade med sit-ups kan användas för att hjälpa till så att bärande av ICA-kassar blir en enklare syssla, än utan träning.

    En förmåga till analys och problemlösning, rimlighetsbedömningar och liknande. Helt enkelt.

    Sen är jag iofs inte övertygad om i vilken grad man kan öva upp den förmågan. Men det är bättre att pröva än att inte pröva i alla fall. Och de flesta kan lära sig mer än man (t ex de själva) tror. Det är min positiva syn på saken.

  4. RJA: Du kan bara framföra detta argument om du behärskar centrala matematiska metoder och begrepp (åtminstone i nivå med tidigt 1800-tal). Gör du det?

  5. RJA, det har gjorts många studier som visar att de som når framgång i matematik har påtagligt bättre chanser att lyckad med studier i andra ämnen också.
    Matematikbetygen är de som starkast korrelerar med framgång i studier på nästa nivå i utbildningssystemet.

  6. Det brukar vara betyget i svenska på gymnasiet som uppges överensstämma med framgång i högre studier. Men troligen finns det många karriärer där både matematik och svenska är mera till hinder än nytta.

  7. Det stämmer inte med den forskning jag tagit del av. När man går från högstadiet till gymnasiet har svenska stark korrelation när betyget i svenska är dåligt, men ett högt betyg i svenska är inte en särskilt god indikator på att eleven kommer att nå höga betyg på gymnasiet. Det är däremot ett bra matematikbetyget. Detta mönster förstärks från gymnasiet till universitetet.

Kommentarer inaktiverade.