Förbjud datorer. Inför tristess.

Det finns bara ett sätt. Att göra skolan till något att föredra. Framför datorspel, sociala medier och alltför många fritidsaktiviteter. Eller i alla fall till en av sakerna att föredra.

Betyg i trean. Ja, hm. Jag fick betyg i trean. Jag hade absolut ingen aning om hur jag låg till i något ämne alls. Min fröken sa att jag var bra på matte. Men jag borde prata mer. Båda uttalandena förföljde mig hela skoltiden. Kanske blev det självuppfyllande. Jag fortsatte att vara bra på matte, och jag fortsatte att inte prata så mycket.

Jag undrar hur det hade blivit, om det haft någon betydelse, om jag fått något annat omdöme? Om jag inte fått det där utstickande betyget i matematik. Det visar sig ju trots allt ganska praktiskt att vara bra på så’nt som har med matematik att göra. Och prata behöver man ju inte göra så mycket. Man kan ju skriva.

När jag kom hem från skolan, då på sjuttiotalet och åttiotalet, var jag uttråkad, vad skulle man göra? Det mest stimulerande man kunde göra var att läsa. Där fanns de där andra världarna. Bläddra sida upp och sida ner i uppslagsböcker. Läsa varenda ord som fanns. Tänka.

Att skaffa kunskap blev som enda alternativet till att tråkas ihjäl. Man kan förmoda att det är samma sak nu. De, barnen, ungdomarna, vill göra, drivs till att göra, det som är mest stimulerande. Vilket oftast inte är att lösa ekvationer för att allt annat är så förbaskat tråkigt. Eller skriva en recension av en bok de inte ville läsa, för att det är så roligt jämfört med något annat som finns att göra.

Lösningen är alltså lika enkel som den kommer att vara effektiv.

Förbjud alla datorspel, alla smartphones, surfplattor, sociala medier. Så kommer barnen/ungdomarna av ren tristess att dras till matematik och läsning.

Eller kanske vi får försöka se på kunskap på något annat sätt. Även om det tar emot också för mig, när folk inte förstår skönheten i en matematisk härledning, eller tillfredsställelsen i att behärska och förstå de där ekvationerna som ligger bakom pälsrörelserna på monstrena i Monsters Inc. T ex.

Tags:

2 Responses to “Förbjud datorer. Inför tristess.”

  1. BatongAmanda skriver:

    TACK!!! Delar din åsikt till fullo! 😀

  2. Klas Lindelöf skriver:

    Nyligen hemkommen från Bangladesh måste jag dessvärre meddela att det var lika illa där, trots att inga av de manicker du räknar upp fanns tillgängliga. Vi måste utöver dessa också förbjuda kricket, fotboll, fiske, hopprep, lek och socialt umgänge. Tristess ja, och elektronisk fotboja.