Trilog

Den ena professorn in spé drar sig tillbaka efter anklagelser om omoraliska handlingar. Sedan avgår den andra professorn när hon inte längre är in spé på grund av anklagelser om att de anonyma anklagelserna var hennes. Sedan påstår hon att anklagelserna är konstruerade för att se ut som hennes för att få bort henne. Och den tredje professorn in spé vill kanske inte ens ha jobbet. Så nu måste man göra om alltihopa.

Vilken ytterligt pinsam soppa. Människor är för roliga djur.

Inatt drömde jag att jag satt i ett rum, på jobbet, och skrev på en rapport. Då kom en man i vit prästskrud in i rummet (nej, du kan sluta tänka kinky story redan nu) och sa till mig att flytta på mig eftersom han ville sitta där jag satt, och han var man och därmed mera värd än jag, och hade rätt att bestämma det. Det kan du glömma, sa jag, och anvisade honom en annan plats. Han gjorde ytterligare ett försök att övertyga om sin överlägsenhet, men det misslyckades, han var visst inte överlägsen. Han fick ta den andra platsen.

Jag undrar vad den drömmen betydde? Att jag ska rösta på FI i Europaparlamentsvalet, på såpastjärnan Gudrun? Tur att det är några nätter kvar att räta upp drömmarna på.

Läs även andra bloggares åsikter om Walcott, Padel, poesi, Oxford, feminister, Schyman, EU-valet

Jag stod vid mikrougnarna på jobbet en lunch, en dag, och väntade på att min mat skulle bli varm. Det pep och plingade om ugnarna, den ena matlådan efter den andra blev klar. Utsvultna ingenjörer fick äntligen sin mat som skulle ta deras hjärna genom ytterligare en eftermiddag av hårt tanke-arbete. Jag stod där ett tag. Väntade. Till slut tyckte jag att jag väntat för länge. Min ugn plingade ju aldrig, den sa inte till mig nu är din mat klar! Jag hade missat plinget! Maten stod därinne klar, säkert en halv minut!

Kaffeautomaten låter och talar om vilket moment den håller på med. När den är tyst är den klar. Om man missar tystnaden måste man lyfta ut muggen och kolla om kaffet är klart!

Datorn plingar när ett mail kommer, när den startar, när den stänger av. Den tjuter när man gör fel.

Pipen, plingen och tystnaden emellan dem styr världen!

Idag grep skräcken och förvirringen tag i mig. Vad ska vi äta egentligen? Av frukt blir vi numera feta. Av kolhydrater får vi svullen mage och svamp.

När den isande fasan över att inget kunna äta hade lagt sig, och insikten om att inga överdrifter är bra blir jag ändÃ¥ lite nyfiken. Det vore ju roligt att pröva den fanatiska doktorns idéer, känna med egen kropp om det är bra eller inte. Sagt och gjort. En veckas planering av LCHF-mat är nu gjord och inhandlad. Jag mÃ¥ste säga att det vänder sig i magen när jag läser saker som “häll över stekflottet” och liknande, men det är kanske bara hjärnvätt av Ã¥ratals framgÃ¥ngsrik propaganda som Ã¥stadkommer det. Vi fÃ¥r se.

Idag har vi alltså ätit Basilikafilé med medelhavssting, samt blomkålsmos. Till det vitkålssallad, samt vatten med lime. Det var gott. Väldigt mycket grädde.

Och jo, jag känner mig mätt och belåten. Det jag förväntar mig nu är att känna mig pigg och osugen på sött. Framförallt det senare, som jag tycker är ett rent besvärande förtret att bekämpa ibland.

En intressant biprodukt är att jag hittade till livsmedelsök, där kan man sitta länge och glo på näringsinnehåll i olika produkter!

Läs även andra bloggares åsikter om mat, frukt, kolhydrater, LCHF

Facebook tjatar om IQ-test varje gång jag besöker sidan. Den ene efter den andre av mina facebookvänner har gjort IQ-tester med det mer fantastiska resultatet än det andra. Men det finns något som får mig att undra. För det första, varför tycks allihop göra IQ-test, och dessutom vilja utmana mig? Varför ligger allas resultat runt 120? Självklart betvivlar jag inte deras intelligens, jag har tvärtom höga tankar om deras IQ, men rent statistiskt borde det vara en viss spridning. Och att just den rare vännen skulle ha IQ över 130 finner jag något osannolikt, med den matematiska förmågan. Det finns bara två förklaringar. Antingen är IQ-testen fjantigt konstruerad, eller så är den en fejk.

Spiken i facebook-IQs kista slås då en person som jag vet aldrig skulle göra en IQ-test där, och dessutom har en synnerligen hög dito, av facebook bara ges IQ 116. Då vet jag att det är reklam, fejk och lurendrejerier.

Varför gör de så? IQ facebook eller fiskmås?

Läs även andra bloggares åsikter om IQ, facebook, intelligens

Mare Kandre minns jag svagt från åttiotalet, när alla skrev om henne som ett underbarn. Vi såg en dokumentär om henne igår. En dokumentär som hyllade myten och det lidande konstnärskapet. Idealiserande. Horace Engdahl var märkligt spak, och Ebba WB puffade honom i sidan. Jag tänkte på Karin Boye. Inget har jag läst av Kandre, men jag antar jag får göra det för att se om det är så underbarnskt som det påstås. Eller om skrået vill ha en superhjälte. En död superhjälte har man koll på. För tidigt döda superhjältinnor som Boye och Kandre är idealiska. Att ha som förebilder. De hittar inte på något oförutsägbart. De förstör inte bilden av sig själva. De är safe.

Idag har vi betraktat våren. Vitsippor vid Wiks slott.

Läs även andra bloggares åsikter om Mare Kandre, litteratur, vår, vitsippor