Trilog
Reflektioner

Trilog

Thebe förklarar – gubbsjukan Ă€r pĂ„ utdöende

torsdag 22 januari, 2009 klockan 0:27 av thebe |

Jag har funderat pÄ meningen med gubbsjuka, det verkar vara en sÄ vÀldigt omodern, och oss emellan lite löjevÀckande, egenskap. Finns den verkligen, och isÄfall varför? Givetvis kom jag pÄ hur det hÀnger ihop, och hÀr skall jag sprida ljus över fenomenet. Som en bieffekt av resonemanget kommer man ocksÄ att inse att det Àr en defekt i nutida samhÀllet, och dÀrmed pÄ utdöende!

SÄhÀr ligger det nÀmligen till:

VÄra gener förÀndras ganska lÄngsamt. Endel hÀvdar att vÄr kropp fortfarande Àr som en stenÄldersmÀnniska avseende t ex vilken nÀring vi behöver. Det verkar rimligt att anta att vÄra drifter Àr ungefÀr som pÄ stenÄldern i största allmÀnhet. Att Ästadkomma avkomma var en viktig sysselsÀttning pÄ stenÄldern, tur att det tar nio mÄnader för en bebis att mogna, sÄ att det var nÄgon som hann ut och jaga mammutar emellanÄt ocksÄ. Man levde inte sÄ himla lÀnge, det var stort ganska stort manfall. MedellivslÀngden var ca 30 Är, men det beror delvis pÄ ganska stor barnadödlighet. SÀg att folk var vid god vigör till 35 i alla fall, i medel. Sen blev de nog bÄde halta, lytta och blinda av snedsteg vid jakten. NÄgra hade tur och blev riktigt gamla, men sannolikheten var inte sÄ stor för det.

För att skaffa barn var det lÀmpligt för mÀnnen att ha ganska stor bandbredd i sitt val av kvinna. Ju yngre, desto fler barn kunde hon producera till just honom (man fÄr tÀnka pÄ energiförlusten i att försöka tillskansa sig en ny kvinna). För kvinnan var det nog lÀmpligt med en man som lÀrt sig att jaga och som kunde vara en sÀker och stabil omhÀndertagare. Men han skulle helst leva nÄgra Är, sÄ för gammal borde han inte vara. SÀg 5 Är Àldre.

För mÀnnen var det alltsÄ optimalt att satsa pÄ 15-Äringarna, medans det för kvinnorna var mest optimalt att satsa pÄ 20-Äringar (i 15-ÄrsÄldern).

Nu, i dagens samhÀlle, blir mÀnnen Àldre och Àldre och de har fortfarande kvar den dÀr genen, som i vÄrt samhÀlle blir till gubbsjuka med Älder, eftersom vi helt enkelt inte behöver jaga mammutar. Kvinnorna har ocksÄ kvar generna och tycker det Àr lagom med en man som Àr nÄgot Àldre. NÀr kvinnorna blir Àldre följer alltsÄ mannens Älder med. I alla fall till en viss Älder. Det Àr nog som ett tak, kan man sÀga. Sen Àr det inte fullt sÄ noga, det gÄr att ta nÄgon som Àr lite yngre ocksÄ.

Jag stĂ€ller bara frĂ„gan, hur stor andel av dagens 18-Ă„ringa tjejer Ă€r intresserade av 40-Ă„riga gubbar? Tja, jag drar till med en siffra … 3 promille (jag Ă€r kvinna, jag vet sĂ„’nt dĂ€r). Nej, vi avrundar till 1 %. Hur stor del av dagens 40-Ă„riga gubbar Ă€r intresserade av 18-Ă„riga tjejer? Ja, enligt vissa kĂ€llor (som jag inte kan röja) Ă€r det alla (har jag för mig). Men det tror jag inte pĂ„. Vi sĂ€ger 50 %. Kolla obalansen 1 % – 50 %! Evolutionen har redan jobbat.

Vilka egenskaper kommer vi att behöva i framtiden? Förmodligen inte karlar som kan jaga mammutar, eller försörja oss. Det fixar vi kvinnor nÀmligen synnerligen bra sjÀlva. Barnen överlever nuförtiden, vi behöver inte vara gravida pÄ heltid, vi vÀljer det dÀr med barn i relativt stor utstrÀckning. Det vi krÀver av mannen Àr intellektuell stimulans, intelligens, hÀndighet Àr alltid trevlig, samarbetsförmÄga, lite driftighet. Och bra sex. Resten fixar vi sjÀlva. Evolutionen Àr dynamisk, annars vore det inte evolution. Den kommer att skapa de hÀr mÀnnen Ät oss.

Är gubbsjuka karlar attraktiva? Nej, det Ă€r de inte. Kommer de att nĂ„ framgĂ„ng bland sjĂ€lvgĂ„ende kvinnor i framtiden? Nej, det kommer de dĂ€rmed inte. Det Ă€r den mentalt starke, intellektuellt utmanande, fysiska attraktive och driftige mannen som dyrkar sin kvinna i alla tider som Ă€r pĂ„ frammarsch.

DÀrmed inses varför den gubbsjuke mannen fortfarande existerar (pga genernas tröghet), men att han Àr av ett utdöende slÀkte. Det krÀvs bara lite tÄlamod.

QED.

LÀs Àven andra bloggares Äsikter om , , ,


4 Kommentarer to “Thebe förklarar – gubbsjukan Ă€r pĂ„ utdöende”


  1. Jag Àr inte hÀndig. KantÀnka evolutionen sÄ smÄningom gör mig hÀndigare?


  2. Thebe
    Nu tror jag att den manliga hjĂ€rnan Ă€r sĂ„ ”besvĂ€rlig” att man kan vara gubbsjuk via perceptionskanalen ”synen” medan man Ă€r precis tvĂ€rtom via perceptionskanalen ”hörseln”.

    Snyggt yttre. Men sedan nĂ€r ljudinformationen nĂ„r fram, sĂ„ vĂ€nder sig mĂ„nga ”visuellt gubbsjuka” mĂ€n och börjar titta efter kvinnor i sin egen Ă„lder.

    Eftersom jag jobbar med det som tas in vi öronen sÄ litar jag mycket mer pÄ denna organkedja. Ljudbilden ger lÄngt mer information dÄ man söker komplex information.

  3. Lövet

    SpĂ€nnande tanke. Jag skall reflektera över den nĂ€r jag kommit över det jag just insĂ„g: att jag Ă€r en av ”dagens 40-Ă„riga gubbar”. Nej förresten en av dagens 42-Ă„riga gubbar…

    …jag skrev om krisreaktioner i ett inlĂ€gg nyligen…


  4. Henrik, jag tror det Àr kört med evolutionen för din del, nÀr det gÀller det dÀr med hÀndighet. Men man kan se det som att summan bör vara hög, och kan man inte det ena fÄr man kompensera med det andra! :-D

    Anders, jo, jag förstÄr nog att det Àr lite mer komplext förstÄs :-) , det lÄter rimligt det du skriver. Mina ögon funkar inte sÄ bra tror jag, eller rÀttare sagt, de har en setpoint, en on-off knapp. De börjar inte funka förrÀn jag har hört ljudet, s a s. :-D

    Lövet, hoppsan, jag Àr ledsen att sanningen var sÄ brutal. Men nÀr du har kommit till insikt kommer en ny skön vÀrld att öppna sig! :-D Hm, och var skriver du?

Skriv en kommentar

Namn

Mail (publiceras ej)

Website