Trilog
Reflektioner

Trilog

Hur bilnycklarna alltid ligger i fel ficka

onsdag 21 januari, 2009 klockan 12:36 av thebe |

DÄ jag kÀnner en obÀndig lust att delge omvÀrlden nÄgra smÄ noteringar sÄhÀr till lunckaffet, sÄ gör jag det.

För det första kĂ€nner jag, att jag vill berĂ€tta, för den som eventuellt till Ă€ventyrs Ă€r nyfiken, om den nya bloggordningen hĂ€r pĂ„ Trilog. JasĂ„, ingen har lagt mĂ€rke till nĂ„gon bloggordning? NĂ„ja. Sedan nyĂ„r genomför jag ett experiment, ett sk bloggeriment, vars antaganden, metoder, genomförande samt resultat och slutsatser eventuellt kommer att presenteras sĂ„ smĂ„ningom, i det kommande storverket ”Magnum Opus Tractatus Bloggosophicus”, första gĂ„ngen omnĂ€mnt hĂ€r.

För det tredje undrade jag imorse hur det kommer sig att det kÀnns som att man alltid har bilnycklarna i fel ficka nÀr man stÄr dÀr, överlastad med grejer, vid bilen pÄ morgonen? Det Àr i det lÀget man önskar sig lÀngre armar, alternativt mindre grejer att bÀra pÄ. Slump, tÀnkte jag först, i meningen att sannolikheten för att smidiga morgnar Àr lika stor som sannolikheten för o-smidiga morgnar med avseende pÄ bilnycklarnas fickplacering, fifty-fifty. Men nÀr jag tÀnkte lite till, det Àr nÀstan sÄ jag Àr besatt av tÀnka pÄ tÀnkandet idag, insÄg jag att hÀr föreligger ingen rÀttvisa alls, det Àr nÀmligen mycket troligt att sannolikheten för felficka Àr mycket större Àn rÀttficka.

Det beror nÀmligen dels pÄ hÀntheten, dels pÄ var tÀndningslÄset i bilen sitter. TÀndningslÄset i min bil sitter till höger, och jag Àr högerhÀnt. Det Àr mycket troligt att jag för det mesta har bilnyckeln i höger hand, och dÀrmed stoppar den i höger ficka. Det Àr ocksÄ mycket troligt att jag bÀr min tunga datorvÀska, med alla rapporter jag tror att jag ska lÀsa pÄ kvÀllen till en god kopp thé nÀr barnen sussar sött i sina sÀngar, i höger hand. DÀrmed inses att sannolikheten för felficka Àr mycket hög.

Jag undrar hur det Àr för vÀnsterhÀnta personer med tÀndningslÄset pÄ höger sida? Deras problem torde vara betydligt mindre, dÄ de troligen lÄser bilen med höger hand, stoppar nycklarna i höger ficka, och bÀr sin datorvÀska i vÀnster hand. Gud vad lÀtt deras liv Àr!

För det fjĂ€rde satte jag lunchkaffet i vrĂ„ngstrupen nĂ€r jag lĂ€ste att jag kommer att giftas bort den 1 maj. Vi kommer, vare sig vi vill det eller ej, ingĂ„ Ă€ktenskap dĂ„, allihopa. Det kan man lĂ€sa i tidningen, Äktenskap för alla frĂ„n den 1 maj. Jag mĂ„ste nog, i tidens anda, fundera över konsekvenserna av det dĂ€r. Som jag ser det kan de vara allvarliga. För de som gifter sig. Vilken balk det Ă€r under, bör dĂ€remot vara fullstĂ€ndigt ointressant. Jag mĂ„ste lĂ€sa pĂ„ varför nĂ„gon anser att Ă€ktenskap inte kan vidgas som begrepp. TĂ€nk nĂ€sta grej, nĂ€r polyamorösa förhĂ„llanden ska lagvigas! DĂ„ kommer kristdemokraterna fĂ„ spader. Och juristerna ett helvete! Det blir roligt.


Hur tÀnker du nu?

onsdag 21 januari, 2009 klockan 11:28 av thebe |

De hÀr mÀnnen, som band sin kvinnliga kollega, knuffade ner henne pÄ golvet och fotograferade henne. Hur tÀnkte de egentligen? Hur tÀnkte de innan de genomförde sitt busstreck? Hur tÀnkte de medan de höll pÄ? Vad fick dem att gÄ för lÄngt? NÀr tyckte de nÄgonsin att det var en god idé att bakbinda sin kollega med buntband?

Min gissning, det Ă€r kanske bara en förhoppning, Ă€r att de inte tĂ€nkte alls.Deras förmĂ„ga att förutse konsekvenserna av sina handlingar tycks vara ungefĂ€r pĂ„ mina nioĂ„ringars nivĂ„. Är det vanligt nĂ€r det gĂ€ller vuxna mĂ€nniskor? Nejmen, sĂ„ dum jag Ă€r! ”Vuxen” Ă€r ju nĂ€stan ett skĂ€llsord! Ingen vill vara vuxen, förutom möjligen om det gĂ€ller vuxenleksaker och vuxenfilm. Vuxen Ă€r trĂ„kig, det Ă€r inte hippt att vara vuxen. Nej, för mĂ„nga vuxenpoĂ€ng vill man inte ha. DĂ„ Ă€r man nĂ€mligen utom all rĂ€ddning i livet.

Att vara vuxen innebÀr t ex, att vara gammal nog att  klara sig utan stöd frÄn förÀldrar eller andra vÄrdnadshavare. De hÀr mÀnnen, eller pojkarna, som band sin kollega, har förmodligen inte sÄ mÄnga vuxenpoÀng. Jag vet inte om jag tycker det Àr sÄ hippt.

Om man tĂ€nker lite till, snuddar man snabbt vid obehagliga tankar om vilka konsekvenser det fĂ„r om ”vuxna” mĂ€nniskor gĂ„r omkring och agerar pĂ„ alla impulser de fĂ„r, utan att tĂ€nka pĂ„ konsekvenserna. Jag hoppas det inte Ă€r sĂ„ vanligt, men nĂ€r man lĂ€ser rubriker i tidningar blir man bedrövad ibland.

Uppdatering: NĂ€r jag Ă€ndĂ„ Ă€r inne pĂ„ funderingar pĂ„ hur folk tĂ€nker, sĂ„ undrar jag Ă€nnu mer hur de tĂ€nker som försöker sex-chatta med barn. Vilka liv lever de? Jobb? Familj? Eller sitter de i sina sunkiga lĂ€genheter med pizzakartonger överallt, persiennerna neddragna, feta, finniga och tafatta i verkliga livet? Klarar de inte vuxna mĂ€nniskor, vuxna tankar?Är det vĂ„r tid som Ă€r fel? En fyrtioĂ„ring som skaffade sin första hem-PC och internet hemma Ă„r 2001, och hittade ”en vĂ€rld”? Som inte vĂ€xt upp med datorn och kompis-chattande, som inte riktigt förstĂ„r att de som skriver Ă€r mĂ€nniskor, det (de) Ă€r inte fantasier och datorspel?

Barnen som vĂ€xer upp nu skaffar sina första chatt-kompisar bland kompisarna i skolan och hemma. De vet att mĂ€nniskorna pĂ„ nĂ€tet Ă€r som kompisarna. Kommer ”Ă€ckliga gubbar” pĂ„ nĂ€tet att försvinna, eller minska kraftigt i alla fall, nĂ€r vĂ„ra barn blir vuxna? Eller Ă€r det ett konstant samhĂ€llsproblem? 

LÀs Àven andra bloggares Äsikter om