Avkalkning
söndag 11 januari, 2009 klockan 11:31 av thebe |
I min serie om husmoderligheter har vi nu kommit fram till avsnittet om avkalkning. Om man bor på ett ställe där vattnet är hårdare än hårdast, behöver man, då och då, avkalka saker och ting som kommer i kontakt med vatten. T ex vattenkranar. Silen kalkar nämligen igen, och vattnet tenderar att börja spruta okontrollerat åt alla möjliga håll. Och det är inte så trevligt.
Alltså behöver man lossa den här silen som sitter i kranens öppning, och lägga den i kalklösande lösning. Att lossa detaljer på så vitala delar som kranar kan vara vanskligt, man har väl varit med förr, och medföra fler olägenheter än man tänkt sig. Och är man ingenjör ligger kravet om uppfinningsrikedom som ett ok, en ångest, över ens axlar. En enorm press att komma på något fiffigt.
Så då gjorde jag det. Här nedan kommer en liten instruktionsserie som visar hur man kalkar av silen på vattenkranen utan att lossa silen.
1. Man tar fram en liten medicinkopp, som man har massor av eftersom man har barn som är sjuka ibland. Och så tar man fram ättika, som är en utmärkt miljövänlig avkalkare.
2. Sedan försöker man doppa själva silen i ättikan. Då kan det kan visa sig att man inte riktigt tänkte igenom hela proceduren från början. Kranen i badrummet når nämligen inte särskilt långt ner i medicinkoppen. Ett alternativ är att fylla hela medicinkoppen med ättika förstås, men då åtgår det onödigt stora mängder av de dyra dropparna.
3. Men denna lilla miss avskräcker inte ingenjören. Herregud, tänk om man skulle låta sig dämpas av alla små hinder man dagligen stöter på, då skulle man ju snart bli handlingsförlamad, och det går inte. Juiceförpackningar har korkar som kanske passar bättre i storlek och form för just denna mission? Ja, det har de.
4. Passar fint. Man håller alltså den ättiksfyllda korken emot kranens sil, tills kalket löst upp sig.
5. Men … det tar ju sin lilla tid, och vem har lust att stå i badrummet med tummen i kranens sil hela förmiddagen? Inte jag. Då får ingenjören hitta på ytterligare en lösning. Den återfinns i Lilla Dotters rum, i en stor samling hårsnoddar.
6. Man bör komma ihåg att informera övriga familjen att kranen inte ska användas på ett tag, annars kan man råka, vid eventuell krananvändning, få en ättiksblandning fördelad över både badrum och sambo. Och det doftar inte som Roma Uomo direkt.
Läs även andra bloggares åsikter om hushållstips, husmorstips, avkalkning, kalk, hårt vatten, vattenkran, ättika
Ja, hur kunde du glömma sex?
Här sitter jag och luktar sur ättika!
Jag lovar att kompensera …
Nu flyter ju flödet ur kranen så fint att det finns stora möjligheter att utbyta ättiksdoften mot mer tilldragande sorter.
Sur ättika? Finns det basisk ättika?
”Sur” är ädelskånska. Ett annat ord är ”blööooud”, dvs blöt.
Jag satt alltså sur av ättika och sur som ättika.
Nja, jag skulle säga att blööooud är mjuk på skånska. Apropå ättiksflaskan så var det arbetsmarknadsdagar på universitetet i veckan och jag frågade Perstorp AB varför de hade en ättiksflaska i montern när det ändå bara är en produkt som packas om nuförtiden (och sedan ett antal decennier tillbaka). De hade inget bra svar.
@David:
Nja = ja och nej, enligt susning blööooud
Om jag jobbat på Perstorp tror jag att jag hade haft ett bra svar.
Tack för denna utmärkta idé, jag använde den med framgång för att kalka av kökskransmunstycket. Det funkade även med 12-procentig ”ättiksprit”, och jag behövde inte ens några hårsnoddar eftersom vattenflaskskapsylen jag använde passade perfekt att klämma på. I mitt fall skulle det förstås inte räcka med att informera övriga familjen om att inte använda kranen – jag måste också själv komma ihåg att inte använda den, vilket är svårare. Men det löste jag genom att sätta ett litet smalt glas upp och ner över kranens handtag.
Vad roligt att sprida denna enkla idé för förädling!
Snart är det dags för duschmunstyckena