Trilog

Så undviks härdsmältor!

Visst blir man lite nyfiken när man läser den rubriken? Har någon konstruerat en helt säker kärnreaktor? En där en härdsmälta är fysikaliskt omöjligt? Eller i alla fall tiopotenser på tiopotenser mindre sannolik än den redan låga sannolikheten idag?

Nej, självklart inte. Det handlar om att undvika framtida finansiella kollapser. Av nÃ¥gon underlig anledning lÃ¥nar man gärna ”katastrofuttryck” frÃ¥n den naturvetenskapliga världen till samhällets domäner. ”Jag gÃ¥r upp i atomer” kanske inte används av cheferna för de finansiella institutionerna, fastän de borde göra det, men det är ocksÃ¥ ett uttryck man hör dÃ¥ och dÃ¥. Häromdagen föreslog jag själv att styrstavar, i överförd bemärkelse, kunde användas för att styra ett bloggosfäriskt fenomen.

Här har vi fler härdsmältor av skiftande slag, inget har dock med den rena nukleära händelsen att göra. Visst är det lite fascinerande? Härdsmälta används som … om det vore en tsunami av nÃ¥got slag, det handlade om!

Odell klarar ingen härdsmälta -behandlar den finansiella krisen
Härdmälta efter ombildningar – ombildningar till bostadsrätter kan vara en katastrof
Jessica Zandén och Cecilia Gyllenhammar: Total härdsmälta – här var det nog argumentationen som refereras som anses vara en härdsmälta.
Fullständig härdsmälta pÃ¥ datorfronten – krÃ¥nglade datorprylar
Mental härdsmälta - idéerna lyser med sin frånvaro, vilket är ett symptom på hjärnkollaps
Infrastrukturell härdsmälta - miljöpartiets politik

Läs även andra bloggares åsikter om språk, härdsmälta, tsunami, katastrofer, fysikaliska begrepp

En bild säger mer än tusen ord. Sägs det. Länkningen i en blogg funkar faktiskt pÃ¥ samma sätt, tänkte jag när jag läste kommentarerna till Det här med Ã¥rets politiska bloggar, som kommer in pÃ¥ ämnet. Länkningen är i själva verket ett helt eget sprÃ¥k. Det mÃ¥ste finnas nÃ¥gon informations- eller kommunikationsspecialist, eller beteendevetare, eller psykolog, eller nÃ¥’n, som forskar kring länkningens sprÃ¥k! Nu har jag givetvis inte gjort nÃ¥gon grundlig undersökning i detta ämne, jag har faktiskt rapporter av annan karaktär att läsa och granska, men när man gör en liten enkel googling kommer det mest upp sidor om upphovsrätt samt teknisk information om hur man länkar.

Därför vill jag uppmana någon kunnig person att göra en grundlig undersökning i ämnet, samt dra kloka slutsatser som jag kan sitta och nicka gillande åt. Kanske något om gruppdynamik? Sociala medier tycks vara ett ganska populärt uttryck. Länkning har, förutom att fungera som referens, källa eller inspiration till det man skriver, också en social dimension. Och den är ju himla intressant. Och jag tror länkningen kan funka ungefär som i den akademiska världen (eller i specialistkretsar i industrin) när man skriver artiklar och konferensbidrag. Beroende på hur man refererar ger man också erkännande på olika nivåer till det, eller den, man refererar.

Myntet, ”erkännandet”, har förstÃ¥s minst tvÃ¥ sidor. Ã… ena sidan kan man ägna sig Ã¥t en form av elitism genom att negligera konkurrenter och de som inte förmodas bidra till ens egen storhet, eller linkdropping, Ã¥t de hÃ¥ll som förmodas kunna gagna en. Ã… andra sidan kan bra länkning fungera som en kvalitétsstämpel, en del av källkritiken i nätets brusande. Vild länkning Ã¥t alla möjliga hÃ¥ll är inte särskilt bidragande när man söker kunskap, men den är kanske det när det gäller att öka sin pagerank?

Beroende på vad man vill uppnå med de tankar man delger omvärlden, får man alltså lov att tänka över hur man länkar, och inte länkar.

För att inte vara intresserad av politik, på annat sätt än att jag tycker att världen skulle vara bra om den vore organiserad enligt mitt sätt att tänka, är det märkligt hur ofta jag råkar hamna på politiska bloggar. Eftersom det är en oberoende slump, måste antalet politiska bloggar, jämfört med andra, vara helt dominerande i antal. Men bloggprettotestet tyckte jag var ganska roligt att läsa.

Läs även andra bloggares åsikter om bloggar, länkar, referenser, linkdropping