Trilog

Nu har jag tänkt ut en ny pusselbit i detta med hur intelligensen fungerar. Personer som har hög intelligens har hög upplösning i sin tankeförmåga, de kan skilja saker och ting ifrån varann, de kan skilja på olika lila nyanser kan man säga, som i figuren nedan. Den som inte är så intelligent kan inte skilja de olika nyanserna ifrån varann förrän det blivit väldigt stor skillnad, som att färgen är blå eller röd. De ser och förstår helt enkelt inget däremellan. Olika lila nyanser tycker de är samma sak.

Ett exempel på denna upplösningsförmåga, eller ska vi säga bristen på den, är det här med att flasha tuttarna. Om man har taskig upplösning i sin tankeförmåga kan man t ex tycka att det är precis samma sak att flasha tuttarna på krogen som att amma offentligt. Om man har lite bättre upplösning i sin tankeförmåga, kan man förvisso tycka olika saker om dessa fenomen, men man inser i alla fall att det är milsvid skillnad mellan dem.

På Newsmill går debattvågorna höga om både Hamas och hemmaporr. Vad händer när exhibitionister översvämmar nätet med egenproducerad hemmaporr? Eftersom framtiden inte är här än, tycks alla förutsägelser ungefär lika sannolika. Alexa Wolf anlägger klassperspektiv om vad vi får se på nätet, och Madeleine Leijonhufvud tänker på rekryteringsbasen.

Carl Johan Rehbinder tänker på konsten och skriver om hemmaporren som vår tids sexuella revolution (det är kanske Skiftet?)

Konsten speglar verkligheten, inte tvärtom. Och på samma sätt som kommunala musikskolan och amatörband i varje garage och källare har genererat en fantastisk mängd internationellt framgångsrika musiker, för att inte tala om alla skådespelare som har börjat i amatörteatergrupper, kommer amatörporren också på sikt generera högkvalitativ och engagerande porr, gjord av människor som verkligen gillar det de gör. Och i samma grad som amatörporren blir accepterad som en naturlig del av mainstream-kulturen, så kommer även den kommersiella porren blomstra med allt vad det innebär, i form av bättre kvalitet och bättre förhållanden för de som arbetar i produktionen.

Det tycker jag är en ganska rolig, fast kanske inte helt analog, analogi. Måhända dömer konstnären Carl Johan andra efter sig själv? Hemmaporrarna som konstnärer närande ouppfyllda drömmar, precis som källarbanden eller amatörskådespelarna, om att uttrycka sig, bli sedda, bli tolkade? Och kvalitén och villkoren för den kommersiella porren kommer att förbättras för att exhibitionister lägger ut sina sexlekar på nätet?

Det vore väl bra om villkoren förbättrades (hur nu det skulle uttryckas), och absolut kvalitén, förmodar jag, men finns det verkligen något, utom önsketänkande, som tyder på att så skulle bli fallet? Har den utgivna litteraturens kvalitét höjts avsevärt, har författares kommersiella villkor förbättrats radikalt för att alla människor bloggar?

Oscar Wilde hade fö en annan syn pÃ¥ detta med konst och verklighet: ”All that I desire to point out is the general principle that life imitates art far more than art imitates life.”

Läs även andra bloggares åsikter om hemmaporr, exhibitionism