Ingen skola för pojkar
söndag 21 september, 2008 klockan 11:23 av thebe |Flera gångar har jag haft anledning att konstatera att skolan, i alla fall på låg- och mellanstadiet, inte är en skola för pojkar. Det är en skola för flickor, med nästan uteslutande kvinnliga lärare som uppmuntrar flickornas ordningssamma pysselkreativitet och fördömer pojkarnas mer spretiga och bullriga experimentkreativitet.
Bara för att fröken tycker det är roligt att pyssla är det inte säkert att alla barnen tycker det är roligt att klippa ut och måla siffror i tre delar, för att sedan klistra in dem i en bok och se att “ooooh det blev en sjua“. Det är inte säkert att alla barn tycker det är roligt att rita och klippa ut pappersglasögon som sedan målas för att använda dem som illustration för att se kemi, när glasögonen inte ens är riktiga.
Jag är visserligen inte pojke, men jag skulle ha avlidit av tristess om skolan varit så när jag gick där. Jag hade velat skriva de där siffrorna på stört, hur många gånger behöver man pyssla fram en sjua för att veta att det är en sjua? Såvida man inte tycker själva pysslet är skojigt. Och varför ska man rita meningslösa pappersglasögon, istället för att få se en liten knallgasexplosion som exempel på kemi? Eller ett magnesiumband som brinner? Det är väl tusen gånger roligare?
Alla barn är inte lika, och det finns självklart de som klarar och föredrar pysslet, särskilt flickorna (generaliserat). Och skolan ska vara en skola för alla. Just det, alla. Men av någon konstig anledning gäller det bara om alla är som den förhärskande pedagogiska riktningen. Som att pyssla, öva sociala samspel och med alla medel försöka få tjejer intresserade av teknik.
Men pojkarna då? I dagens DN skriver fem professorer, både kvinnor och män, om att skolan riskerar att skapa ett lågutbildat manligt proletariat. De pedagogiska metoderna som används i skolan idag, klarar inte av att utbilda pojkarna! Det är faktiskt en katastrof utan dess like!
Jag undrar hur mycket resultaten av skolans pedagogik har med strävan för jämställdhet att göra? Jag läste nämligen en annan artikel häromdagen: As Barriers Dissappear, Some Gender Gaps Widen, där man förvånat konstaterar att skillnader (resultat personlighetstester) mellan män och kvinnor i jämställda kulturer är större än i kulturer med traditionella könsroller. Ju mer lika rättigheter, desto större skillnader i personlighetsdrag mellan män och kvinnor, alltså.
“The biggest changes recorded by the researchers involve the personalities of men, not women. Men in traditional agricultural societies and poorer countries seem more cautious and anxious, less assertive and less competitive than men in the most progressive and rich countries of Europe and North America..”
En hypotes för att förklara detta är t ex att stress, umbäranden för överlevnad minskar biologiska skillnader. Om man inte har mat för dagen, är det inte högsta prioritet att visa sin excellenta förmåga att våghalsigt kasta sig utför något stup, så att säga.
Är det så att vårt rika samhälle, där män och kvinnor har samma rättigheter och möjligheter, där kvinnor gör intrång på fler och fler traditionellt manliga områden, gör att pojkarna inte längre på det sättet, genom utbildning och yrke, kan visa sin särart, utan måste hitta andra vägar? I skolan är det kört nu, där har kvinnorna tagit över. Anders B Westin var inne på samma tankegångar för några dagar sen. Hans slutsatser är mycket dramatiska.
Nu är självklart inte lösningen att skapa ett mellan könen icke jämlikt samhälle, men problemet är kanske inte att få flickor som inte vill att läsa teknik, utan att få pojkarna att fortsätta vilja det. Dvs låta skolan vara en skola för alla.
Dubblera lärarnas löner och ställ höga kunskapskrav i skolan! Sluta pyssla (inget ont om pyssel, det är skoj, men inte på den värdefulla skoltiden)! Då visar man att skolan viktig. Och konkurrensen på lärarutbildningarna blir en annan, vilket säkert bara skulle vara till fördel.
Läs även andra bloggares åsikter om Skolan, utbildning, jämställdhet
Tack Thebe
Du skrev just den inlaga som jag gärna velat skriva.
Men idag (helgen) har gått åt till annat och snart måste jag packa väska inför några jobbiga arbetsdagar.
Jag vill betona att mina “drastiska” slutsatser i den blogg du hänvisar till naturligtvis inte gäller 100 % av manligheten. Men det är kanske är början av denna process som vi nu ser början av och som professorerna hänvisar till.
Jag var ändå på väg att skriva något men när jag läst din text inser jag att jag inte behöver.
MVH
Thebe
Jag glömde att referera till den där forskningen som du hänvisade till.
Det slog mig. Under svåra tider där det handlar om överlevnad “fixar” ju biotopen den erforderliga selektionen.
När det är bättre tider så tar troligen den sexuella selektionen över mer och mer och därmed förstärks skillnaderna (kraftfältet i selektionsarenan)) mellan män och kvinnor.
Ett yttre attribut som vi kan se i den mer och mer verbala jämlikheten, är den rakade manligheten.
Män utan hår på skallen och med Faust-skägg och kraftiga överarmar är det faktiskt svårt för kvinnor att härma.
Anders, jag skulle gärna läsa din text i ämnet! Nej, det är klart att det inte gäller 100 % av männen, men det är tillräckligt illa med ett fåtal, eller som det är idag …
Att man har olika saker att fundera över beroende på hur mycket tid man måste ägna åt ren överlevnad är rimligt, alltså man kan förstå just den mekanismen. Vad som mer precist gör att skillnaderna “måste” bli stora och att det verkar vara männen som drar iväg … det undrar jag lite mer vad det precist beror på. Varför skulle generna göra så bara för att de kan? Varför måste vi hålla oss sysselsatta med överlevnad för att inte flippa ur? Folk som har för mycket tid att tänka har en tendens att gräva ner sig och hamna i negativa mentala spiraler (påstår jag utan vetenskapliga referenser). Det tål att funderas på.
Tack för din kommentar!
Jag håller med om i stort sett allt. Mitt förbehåll gäller att visst “pyssel” kan man ägna sig åt, men det kan inte vara ett så dominerande inslag som det ofta är i dag och framförallt måste “pysslandet” vara mer frivilligt. Läste du mitt inlägg om “valfria estetiska ämnen”?
Christer, tack för din kommentar. Javisst, nog kan man ägna sig lite åt pyssel, det kan nog vara bra ibland det med, de flesta gillar det i begränsade mängder. Men inte så himla mycket att det tar överhanden. Jag missade nog det inlägget, det måste jag genast läsa, jag tycker absolut att man kan ägna sig åt pyssel mer frivilligt, som på fritids.
Re: Christer
Utan att ha läst ditt inlägg “valfria estetiska ämnen” så vill jag svara.
Själv är jag toalt värdelös i ritandet, sjungandets eller andra estetiska ämne. Jag är teoretiker, akademiker med mestadels teknisk inriktning.
Jag hatade musik, hatade bild och hade en förträffligt dålig handstil tills jag lärde mig att även skriva med vänsterhanden (26 års ålder). Dock så bidrar de estetiska ämnena med avslappningsmoment och möjlighet för fler att visa sina framfötter och skaffa sig ett självförtroende. Något som dagens skola ofta totalt missar. Kunskapen att tro på att man själv faktiskt kan prestera. Detta är den viktigaste livskunskapen man kan få av skolan. Genom alla mina år i grundskola och gymnasiet så existerade inte detta tankesätt. Att skriva bra på prov var en sak men att lyckas som person var något annat.
Självförtroende, självkänsla, läskunskap, skrivkunskap och matte (nej inte räkning utan förmågan att tänka abstrakt) borde vara skolans mål.
I övrig kunnig bloggskribent och kommentar. Mycket läsvärt som jag håller med om.
Kalle: Det jag insåg först på högskolan, kanske pga personlig mognad, eller pga en annan lärstil (t ex det otroligt höga tempot som gjorde att man tvingades prioritera) var att skolans uppgift är att lära ungdomar att lära sig. Skolan kan aldrig ha modernare teknik, utrustning, kunskaper än utvecklingsföretaget i framkanten, eller aktuella kunskaper om arbetslivets villkor. Helt enkelt eftersom det inte är skolans vardag, skolans miljö. Man lär sig genom hela yrkeslivet, varje dag måste man smälta mängder av ny information, nya kunskaper att tillämpa. Man behöver göra det snabbt och man behöver göra det rätt. Det är skolans uppgift, att lära mig hur man lär sig. De kunskaper man lär sig i skolan, förutom matematik (det abstrakta tänkandet) och svenska, är inte jätteviktiga. Man kan fråga sig varför man ska känna till ditten eller datten, gamla kungar, eller annat som man inte har användning för till vardags. Men … det är lätt att svara på, för det första måste man förstå mycket dåtid för att förstå nutiden, för det andra är det bättre att kunna vad-som-helst, än att inte kunna något allt. Kunskap är alltid bra, okunskap är aldrig bra s a s.
Man kunde nästan tro jag är lärare, men de tär jag inte
[…] Det får mig också att tänka på den länk som jag hittade på Trilogs blogg: […]
Alltså ditt inlägg är skrämmande. Hela samhället bygger på ett förtryck av kvinnor där mäns arbetsområden värderas mer och ändå anser du att vi ska fortsätta skilja könen åt? Har du tänkt på att om inte flickor hade uppfostrats som de gjort hade de haft friheten att välja dessa “pojkämnen” och hade förmodligen gjort det och klarat det precis lika bra. Du tar upp andra kulturer som exempel på svenska männens osäkerhet utan att prolematisera vidare. Det är västerländska män som framställer andra kulturer på det sättet, vi kan ju fråga oss varför de vill få det att verka så. Frågar du människorna i de kulturerna ser det formodligen inte det på samma sätt, då det är väst som fört in könsroller från början i öst. Läs på! Sen kanske pojkars och mäns osäkerhet ligger i att de ser att kvinnor kan göra allt precis lika bra. Då kvinnan ses som underlägsen mannen känner han sig alltså dålig om hon ger sig in på hans områden. Det ser vi ju bara genom uttrycken “spela som en kärring”, “arbeta som en riktig karl!” Ett tips är att du kan läsa lite genusvetenskap, det kan nog vidga dina vyer en aning.
Läs vad jag skriver, är du snäll. Särskilt innan du påpekar vad du tycker jag bör läsa, som inte tycks vara något särskilt alls, utan bara ett sätt för dig att vara oförskämd.
Jag skriver inte att man ska skilja på könen, jag skriver att man inte ska tvinga människor (i detta fallet var det flickor) att göra det de inte vill (fast det skriver jag i ett annat inlägg, du kanske skulle hålla dig till ämnet för inlägget). Du refererar inte till någon studie alls i dina påståenden, vilket jag faktiskt gör. Du tycker saker. Och det är tillåtet, men försök inte göra det till en generell sanning. Du påstår att samhället bygger på förtryck av kvinnor. Visa det. Referens? Studier? Jag känner mig inte förtryckt, jag har valt ett traditionellt manligt yrke eftersom ämnena intresserar mig. Alla kan välja precis vad de vill, pojkar och flickor, ingen tvingar flickor från teknik, däremot försöker man tvinga dit dem. Att påstå det du gör är att göra kvinnor till menlösa offer.
Jag har faktiskt inte skrivit något om mäns osäkerhet, varifrån fick du det? Tolka inte in saker jag inte skriver, tack. Har du läst artikeln jag refererar till? Om inte, gör det, där står en hel del om de tveksamheter man hade inför resultaten och hur man behandlat det.
Ska jag läsa på något som du påstår “förmodligen” och “kanske” om? Dina egna icke styrkta påståenden. Jag tror faktiskt du behöver komma ur genusträsket och se verkligheten en aning. Det kan vidga vyer!
Som en parentes förresten. Jag vet inte vad du jobbar med, men jag upplever det som mycket snack och lite verkstad bland bittra feminister som ser världen helt och enbart som en orgie i kvinnoförtryck. De teoretiserar och tycker en massa, i kvinnogrupp. Det är dem väl unt. Men jag gör saker istället för snackar, jag jobbar t ex i ett mansdominerat yrke och visar med min självklara existens där att kvinnor kan rätt bra det män kan. Det behöver man liksom inte orda om, så är det bara.Fullständigt självklart. Så jag tycker jag bidrar ganska mycket, jämförelsevis med de som bara snackar, till den verkliga jämställdheten här i världen. Mer än vad många arga feminister gör, skulle jag vilja påstå.
Love
Kvinnan är inte underlägsen mannen och kommer aldrig att så bli.
Könsgnabbet beror på dålig självkänsla och osäkerhet om vad livet egentligen är.
De där exemplen som du tar upp är ju bara vanligt trams. Gubbar i hatt, köra som en kärring speglar ju enbart skvaller och okunnighet om livet.
Thebe har skrivit en klok inlaga som inte ett ögonblick förminskar kvinnan. Thebe försöker se den svåra helheten.Gör vi inte det så får senare betala ett pris för vår suboptimering.
Män som behandlar kvinnor illa har ett hål i själen. Kan man inte fylla hålet med något bra så kan man ju fylla det med skit.
Se inte bara skiten. Se också det goda. I Sverige överväger det goda med en faktor 1000.
Håller med i en sak och det va att jag inte hänvisade till någon tidigare forskning (är lite emot det då forskning oftars utgår från ett manligt perspektiv)jag ursäktar mig med att jag hade väldigt bråttom och skrev i all hast. Dock ser jag inte forsknings som nåt bevis då det är teorier och inte sanningar. Du är ju inte kritisk till den forskning du använder, det är väl ändå något en alltid ska vara? Däremot har jag ju en hel del genuslitteratur jag kan hänvisa till, det du uttryckte som “inte verkade vara någonting alls”. Det jag ser som grundläggande problem är konstruktionen av kön, du tillskrivs ett feminint genus utifrån ditt kvinnliga biologisa kön. Det är långt ifrån alla människor med kvinnligt kön som känner sig eller vill definiera sig som kvinnor, för den delens skull inte heller som män. Denna uppdelning av kön är diskriminerande för alla andra som inte ser sig som något av dessa kön. Jag ser inte era kommentarer som nåt nytt, det här könstänkandet har en växt upp med och det tar lång tid att ta sig ur det och förstå hur konstruerat allt är. Kvinnors underordning är dessutom en verklighet, sexuellt förtryck, handel med kvinnors kroppar, våldtäkt av kvinnor i krig, ojämställda löner för samma arbete, kvinnor arbetsområden värderas mindre (grattis för att du jobbar inom ett manlig område, du får ju en lön utifrån det, men passa dig för att för många kvinnor tar sig in för då värderas yrket genast mindre (se tex till att lärarlöner på universitetet minskade i och med att kvinnor kom in som lärare). Jag kan rekommenderar Lena Gemzöe “Feminism” som start för din förståelse för genus, sen diskuterar jag gärna vidare med dig. Dock inte nu när du slänger dig med termer som du inte förstår. Bara att du syftar på att jag skulle va feminist, vad vet du om det? Drog du den slutsatsen för det jag skrev? Isåfall säger det ganska mycket om hur du tänker om feminismer, läs Gemzöe så kommer du se att det finns olika inriktningar inom feminsim, bla poststrukturalistisk feminism. (kostar 122kr och ingår i BILDAs ISMWE) Jag kan gärna skicka den till dig om du inte ser det som värt att lägga ut pengar på att behöva ifrågasätta allt du lärt dig från den litteratur patriarkatsamhället matar oss med varje dag! Här är även en länk till Stockholms Universitet där de lite kort förklarar genusvetenskap då du inte verkar förstå innebörden. Du kan söka mer på nätet om du är öppen för nya perspektiv.
/Genusvetaren som konstigt nog inte tror att kvinnor och män är olika.
Länken: http://www.erg.su.se/pub/jsp/polopoly.jsp?d=8020&a=36820
Oj, vad länge sen jag läste här hos dig! Och Oj, vad länge sen jag bloggade - men idag har jag gjort det. Lite kort, men i alla fall.
Ja, du har skrivit mycket vist om skolan, ser jag. Jag ser också en hel del saker i skolan som jag inte gillar. Hmm - ska nog blogga om ett par grejer, tror jag.
Hej Granit,
kul att se dig här, japp här skrivs det då och då endel *s*. Det blir intressant att läsa vad du skriver.
Anders, jag hade inte kunnat formulera min avsikt bättre själv *s*.
Love. Det är roligt att du skriver. Du är genusvetare säger du (om du läser min förra kommentar skriver jag inte att du är feminist, däremot tog jag tillfället i akt att skriva om en del av min syn på feminister i största allmänhet). Då är du inne i genustänkandet och har inte alls koll på verkligheten där vi vanliga människor lever i tillsammans, kvinnor och män. Lika lite som jag kan förolämpa din syn på varmt eller kallt som du förmodligen inte har särskilt djupa fysikaliska eller matematiska kunskaper om, däremot en uppfattning om pga erfarenhet, lika lite kan du förolämpa mina tankar om jämställdhet bara för att jag inte läst genusvetenskap. Vilka termer jag svänger mig med vet jag inte, jag använder mitt vanliga vokabulär, som jag har relativt normal kunskap om, får jag nog påpeka. Då var det klart.
Att ha en “genusdiskussion” (nu är vi ifrån ämnet för mitt inlägg) kan inte vara tillåtet enbart för människor som läst genusvetenskap, människor som är stöpta i samma form och i samma tankegångar.
Jag har inte påstått att jag inte är kritisk till den forskning jag hänvisar till, du känner inte till vilket förarbete jag gjort för mitt blogginlägg för att tycka att det är värt att skriva om. Däremot tycker jag det tycks vara mycket sammanhängande tankar kring skillnad mellan könen. Jag är faktiskt inte övertygad om att kvinnor och män är “lika” (vi kanske ska definiera det). Och jag tycker inte det är skrämmande om vi inte skulle vara “lika”. Däremot tycker jag givetvis att alla människor förtjänar samma respekt oavsett kön, biologiskt eller whatever. Människor förtjänar att respekteras och behandlas för sina egna individuella egenskaper. Och människor har rätt att välja själva, oavsett kön.
Konstruktionen “kön”, tja … vi är fysiskt olika. Det är väl inte konstigt. Män föder inte barn. Bara en så’n sak.
Nu vet jag inte riktigt var detta leder, det är OT för länge sen, men jag måste säga att det är ytterst fånigt av dig att kräva genomläsning av genuslitteratur för att diskutera. Det var du som startade den diskussionen, så jag förmodar du tyckte det var värt det på något sätt.
Och ytterligare en iakttagelse som kan vara värd att fundera på. Det är kanske inte genusvetarnas tolkning av jämställdhet som gäller i den vanliga världen, där det lever en massa människor mitt i allting. Deras upplevelser måste vara lika mycket värda som vilka teorier som helst. På samma sätt som att vanliga människor har tillåtelse att vrida på termostaten på sitt element och känna om det är för varmt eller för kallt, oavsett kunskaper i termodynamik.
När man har hittat en hammare så är varje problem en spik.
Män föder barn:http://www.msnbc.msn.com/id/25519830/
Din tanke är väl nu att det är en biologisk kvinna då de flestas (heterosexuella)definition av man är en måste vara född med manligt könsorgan. Därmed trampar de på alla transsexuella. Frågan är vilken definition av vad en man är som ska anser “sann”. OCH det finns faktiskt fler biologiska skillnader inom könen än mellan dem. OCH alla kvinnor föder inte barn, antingen för att dom inte vill eller för att de inte kan. Det intressanta är väl ändå att bara för att halva befolkningen har en kropp som kan bära barn så måste vi skilja den halvan från den halvan som inte har den kroppen. Vi tar på första halvan “kjol” och andra halvan “byxor”. Fråga dig själv varför alla dessa skillnader mellan könen görs om det nu är så naturligt att män och kvinnor är olika och ska komplettera varandra, borde inte det ske utan vår inblandning då. För att förtydliga - hela samhället är uppbyggt på en uppdelning mellan könen. Vi tar en fysisk skillnad och gör den till en social, därmed blir det rätt snäva gränser könen får röra sig inom. Bara din kommentar om “oss vanliga människor” och “män och kvinnor” säger en hel del att även du upprätthåller denna norm där ni gör alla andra till avvikelser. Jag vet att vi gått från sakfrågan som var skolan men jag tycker ändå att genus är viktigt inom ALLA områden och tack och lov har den börjat infiltreras i hela universitetsområdet, du läser genus inom bla kriminologi och allt fler börjar kombinera sina huvudämnen med genus. Det börjar också starta genus-dagis och diskussioner om att föra in genus tidigt i skolan är en fråga idag. Detta handlar inte bara om jämställdhet utan att flickor och pojkar ska få se ut,vara och leva med vem de vill oavsett vad de råkade födas med mellan benen. Slutligen vill jag ändå bara säga att jag faktiskt skulle bli glad om du läste Lena Gemzöe. Om inte annat för att det är en väldigt bra bok.(och inte nån hysteriskt feministpropaganda som många kanske tror av titeln) Ha d gott!
Några snabba kommentarer bara, jag har inte riktigt tid just nu. Att det finns minst en mycket tydlig fysisk skillnad mellan olika människor (det kan vi väl kalla dem i alla fall), könsorganen (och nu bortser vi från alla mellanlägen där man inte kan bestämma hur det ser ut, det är trots allt inte en majoritet), som grupperar dem i två huvudgrupper, motsäger inte på minsta sätt att det finns fler skillnader både inom och utom grupperna med människor med samma sorts könsorgan. De med könsorganet snopp, som saknar äggstockar och livmoder, har inte fysiska förutsättningar att föda barn. Sen kan man förvisso använda språket på en massa olika sätt, och trassla in sig i definitioner av vad en man är eller vad en kvinna är. Eller i hur språket styr och är styrt av tankesätt och värderingar. Men det är andra, och också intressanta, frågor än de medicinska/fysiska/kliniska whatever begreppet kön (i denna diskussionen användbara definition/begränsning).
Eventuellt återkommer jag någon gång med ett inlägg i genusdebatten, haha, jag tycker det är väldigt intressant på många sätt. Och det är inte alls otroligt att jag kommer att läsa något i ämnet. Förresten, har du sett detta?
thebe: Heja - äntligen en välformulerad bloggare med
sunda insikter och åsikter!
Love: Ge dig för Guds skull - du ger “off topic” en helt ny dimension!
…Fast du är en fin fyrbåk för oss som misstror genusideologin(sic)!
Lövet: Tack!