Approximationer
torsdag 18 september, 2008 klockan 7:55 av thebe |Igår, när jag egentligen skulle göra något annat, råkade jag trilla över en intressant sajt Arts and Letters Daily. I förbigående måste jag varna känsliga läsare för den, det finns bara en enda bild på sajten, och den rör sig inte, så tål man inte mycket text är den inte lämplig. I vilket fall som helst hittade jag via den väldigt många spännande saker att läsa.
Min gamla ångest, som jag lidit av sen urminnes tider, bröt ut; så mycket att läsa och så lite tid för det! Man kan förvisso ställa sig frågan om nödvändigheten i att läsa, och att lära sig nya saker, få nya insikter. Det ska jag fundera på vid tillfälle, just nu är hypotesen att det är en genetisk åkomma hos mig. En sjukdom som vilken som helst, spelmissbruk eller alkoholism, eller varför inte bihåleinflammation som biter sig fast ordentligt. (För ordningens skull vill jag påpeka att jag lider av läsmissbruk samt återkommande bihåleinflammationer, inte de andra två exemplifierade sjukdomarna).
Jag gjorde en snabb bedömning av sajten, en kvart på lunchen kunde jag ägna åt den, och på den tiden skulle jag inte hinna läsa allt. Jag valde en artikel; Gut Instinct’s surprising role in math, som bl a beskriver förvåningen hos neuroforskaren över att ju mer formell matematik man kan, desto större förmåga har man att göra rimlighetsbedömningar, approximationer, kvalitativa bedömningar av saker och ting. Om jag nu läst och tolkat artikeln rätt, jag tycker nämligen förvåningen är konstig. Det verkar mycket rimligt att kvalitativ och kvantitativ matematik hör ihop.
Den första slutsatsen jag drar är alltså att det är på grund av min relativt massiva skolning i formell matematik, som jag lider av ångesten över att det finns för mycket att läsa och alltför lite tid för det. Jag skulle inte alls lida av det om min matematiska skolning vore mindre, för då skulle jag inte kunna göra bedömning av tillgänglig tid vs lästid. Den andra slutsatsen jag drar av artikeln är att jag ska sluta med vardagsmatematik med barnen, som mycket handlar om rimlighetsbedömningar, och istället sätta dem att träna på differentialkalkyl.
I övrigt bedömer jag att det kan vara lämpligt att åka till jobbet nu.
Läs även andra bloggares åsikter om matematik, approximationer, rimlighetsbedömning