Trilog
Reflektioner

Trilog

Drift, lust, jÀmstÀlldhet och makt

fredag 12 september, 2008 klockan 11:38 av thebe |

Jag lÀser texter om kvÀvande jÀmstÀlldhet och lÀngtan efter riktiga mÀn, gnÀlliga mÀn, sexuell selektion och farliga mÀn (och kvinnor).

Och jag tÀnkte att det Àr dags att rÀta upp diskussionen nÄgot. Den Àr enligt min uppfattning nÀmligen en fullstÀndig blandning av olika frÄgor, som visserligen berör varann, men inte Àr varandras orsak och verkan. Det Àr dags diskutera deras samband.

PÄ nÄgot sÀtt vill vÄra gener forsÀtta leva, de mÄste vidare till nya mÀnniskor hela tiden, och de överlever bÀst om de hittar en bra strategi för överlevnanden. En strategi som minimerar risker och ökar chanser. I den över trettio Är gamla The selfish gene beskrivs en rimlig tanke, att mamman med större sannolikhet vet att hennes barn verkligen Àr hennes, dvs att barnen bÀr hennes gener, Àn pappan. Pappan Àr dÀrför mindre benÀgen att anstrÀnga sig för avkomman Àn mamman, eftersom han inte kan vara lika sÀker pÄ att det Àr hans som hon. Men bÄda vill verkligen ta hand om sin egen avkomma, sina egna gener, och det kan dÀrför finnas fördelar för dem att samarbeta om att ta hand om avkomman. Om nÄgon av dem kommer undan med mindre insats Àr det ju bara bra, för dÄ kan han/hon anvÀnda tiden till att ta hand om annan avkomma eller sprida sina gener vidare genom fler sexuella kontakter. Mamman och pappan vill alltsÄ helst bÄda utnyttja varann och försöka fÄ den andre att investera mera!

Jag tycker det Àr en intressant vinkling, som kÀnns aktuell i frÄga om drift och lust, maktförskjutning och jÀmstÀlldhet. Denna ekvation har ju sjÀlvklart flera lösningar. En av lösningarna Àr den officiellt förhÀrskande, politiskt korrekta. Total jÀmstÀlldhet, i meningen dela lika pÄ förÀldraledighet och underförstÄtt hushÄllssysslor (fast dÀr har ju Ànnu inget lagförslag lagts fram). Lika insats av bÄda förÀldrarna Àr ett sÀtt att uppnÄ mÄlet, dvs genernas fortlevnad.

Det kanske Àr sÄ att för de allra flesta mÀnniskor överensstÀmmer den politiska jÀmlikhetsstrÀvan, jÀmn maktbalans, med deras egna geners övertygelse om hur det ska gÄ till. Deras gener tycker att det Àr den bÀsta lösningen, och deras sexuella drift kan blomma ut i lust och det blir barn gjorda, och omhÀndertagna, i jÀmstÀlldhetens namn.

Ett annat sÀtt att uppnÄ samma sak, att lura sin partner till insatser för genernas fortlevnade, Àr att istÀllet för att dela makten lika, fÄ (ta) makt eller ge makt. Att ha strategin att minimera sina insatser Àr ganska lÀtt att förstÄ, men varför skulle man vilja öka sin egen insats i jÀmförelse? Antag att det finns en person som har gener som kan ta sin mÀnniska (om vi ansluter oss till uppfattningen att mÀnniskan Àr en genmaskin) bortom samhÀllets normer, förflytta grÀnser, bryta ny mark. Antag att mina gener tycker att de generna skulle vara bra att kampera med, att det borde vara bÀsta strategin för mina egna geners överlevnad, ja dÄ kunde jag tÀnka mig att göra en större insats för den gemensamma avkomman, för att fÄ detta.

Den sexuella driften hos mÀnniskor av denna sort borde, oavsett vilka samhÀllets normer Àr, blomma ut i lust nÀr de trÀffar en mÀnniska de antingen kan ge makt till eller fÄ (ta) makt av. Att ge makt Àr ocksÄ en form av makt. Att bestÀmma hur mycket makt en annan mÀnniska ska fÄ, Àr kanske den ultimata makten rentav.

Och makt tror jag Àr förklaringen till att endel kvinnor dras till farliga (kriminella) mÀn. Inte sökande efter spÀnning i livet, som ibland lite slarvigt brukar ges som en förklaring till detta mÀrkliga fenomen. Utan makt och kontroll. Om jag kan fÄ honom att se mig, vÀlja mig. Om jag Àr den ende som kan fÄ honom pÄ spÄr igen. Om jag Àr den ende han vill följa. Vad Àr det om inte en boost för sjÀlvförtroende och sjÀlvkÀnsla? En kÀnsla av utvaldhet, och i grund och botten en kÀnsla av makt.

Samma sak med mÀn som faller för hjÀlplösa, instabila kvinnor. Det handlar om samma sak, makt, makten att hjÀlpa, att styra.

Och om man nu tĂ€nker sig att det finns Ă„terkoppling mellan genernas strategi och den sexuella driftens uttryck i form av lust, att lusten vĂ€cks dĂ€r kontroll och makten kan ges eller tas, verkar det inte konstigt om den ibland faller ”fel” och prövar kriminella mĂ€n istĂ€llet för bergsklĂ€ttrare, som ocksĂ„ sprĂ€nger grĂ€nser. Eller prövar instabila individer istĂ€llet för normala kvinnor (och mĂ€n) vars gener ocksĂ„ föredrar förskjutna maktbalanser av olika grad. Det Ă€r vĂ€l bara det att generna fĂ„r syn pĂ„ de utĂ„tagerande, synliga exemplaren först, de Ă€r lĂ€ttast att hitta i genernas sökande efter lĂ€mpliga komplement.

De hÀr kvinnorna som sökte frigöra sin sexuella lust och ser ömhet i ett slag över munnen, de hör bara till den delen kvinnor pÄ skaran vars gener valt en annan strategi för sin överlevnad Àn jÀmstÀlldhet i alla stycken. Felet de gör Àr att göra sig till företrÀdare för alla kvinnor och mÀn, och tala om sin lÀggning som en allmÀngiltig egenskap eller lÀggning hos alla mÀnniskor.

LÀs Àven andra bloggares Äsikter om , , , ,


2 Kommentarer to “Drift, lust, jĂ€mstĂ€lldhet och makt”


  1. Bra inlÀgg Thebe

    Jag kan berĂ€tta att jag Ă€ndĂ„ inte riktigt ”tror” pĂ„ ordet jĂ€mstĂ€lldhet eftersom det har en aura av förenkling över sig. Vad menar man egentligen med jĂ€mstĂ€lldhet. Är det exakt samma lön för exakt samma arbete. Vad Ă€r det ??? Finns det ???
    Som jag ser det Àr mÀnniskan lÄngt mer komplex för att kunna inrymmas i ett sÄdant förenklande ord som jÀmstÀlldhet.
    För min del har jag istĂ€llet kommit fram till dubbelheten ”ömsesidig ömsesidighet” som ett uttryck som betydligt bĂ€ttre beskriver balansen i mĂ€nskliga relationer. Jag menar att relationer som överlever och Ă€r ”goda” och kreativa bygger pĂ„ ”ömsesidig ömsesidighet”. En sĂ„dan relation bygger pĂ„ tillit och insikten om stĂ€ndig bekrĂ€ftelse och balans i bĂ„da riktningarna. Ordet makt blir i dessa sammanhang snarare bara korta samplingselement eftersom det Ă€r den ömsesidiga ömsesidigheten som styr. PĂ„ samma sĂ€tt som man hanterar beslut inom sin egen hjĂ€rna. Skall det kortsiktiga fĂ„ vinna eller skall jag tĂ€nka lĂ„ngsiktigt. ÖvervĂ€g – Beslut !
    Men som allt annat biologiskt Ă€r Ă€ven förmĂ„gan till ”ömsesidig ömsesidighet” normalfördelad multiplicerat med ”turen” att hitta en partner som har en personlighet med ett ”kugghjul” eller en ”spegelbild” som kan jobba i fas med en sjĂ€lv.
    Jag sÄg att du var teknisk fysiker. Jag försöker sjÀlv ofta bygga sk analogischeman likt fysikaliska grÀnssnitt Àven nÀr jag försöker begripa mÀnskliga relationer och sammanhang.
    Det funkar bÀttre dÄ.
    Tror man pÄ evolutionslÀran sÄ blir signalanalogier ett passande verktyg Àven för att förstÄ biologiska varelser. Allt Àr ju i grunden kodning i register.

    MVH


  2. Tack för din kommentar, Anders! Jag hĂ„ller med om det du skriver om jĂ€mstĂ€lldhet, vad Ă€r det egentligen? Ömsesidig ömsesidighet lĂ„ter som ett bra begrepp. ”Maktbalans” (oavsett om den Ă€r jĂ€mn eller förskjuten) blir som den yttre bilden av denna inre (i relationen) ömsesidigheten.

    Ja, jag anvĂ€nder ocksĂ„ ofta för mig sjĂ€lv reglertekniska modeller för att förstĂ„ mĂ€nskliga relationer … jag tycker det kan vara riktigt anvĂ€ndbart, Ă€ven om det kan ses som en förenkling i vissa sammanhang.

Skriv en kommentar

Namn

Mail (publiceras ej)

Website