Eldexpriment
onsdag 30 juli, 2008 klockan 21:17 av thebe |Barnen plockade glödande briketter ur grillen, la dem på hushållspapper och undersökte de brännbara egenskaperna hos alla ingående material. De hade vatten i sprayflaska som nödredskap. När mamman, dvs jag, kom på dem med det, och höll en föreläsning om eldens potentiella farlighet, sa Store Sonen lugnande ”Men vi håller oss på stenen, och det är faktiskt kontollerad eld”.
Men ni får inte leka med eld, det är faktiskt farligt, det kan gå mycket snabbare än man tror! förmanade jag.
Men mamma … det är inte lek, det är faktiskt ett experiment!
Vad säger man då, när man innerst inne tycker det är lika spännande som de tycker?!? Tja, förutom att vara med i leken, förlåt experimentet, då …
När jag var barn så provade jag och min kompis A om olika saker som fanns i köksskåpen gick att brinna. Vi tog en yoghurtmugg, ställde den på diskbänken, hållde i makaroner, mjöl och lite annat och tände på med en tändsticka, det gick trögt. Blev mer fart när vi hällde kemisk bensin i muggen. Muggen smälte och det brann över hela diskbänken, vi fick ner det i diskhonen och då brann det ännu mer. Än idag fattar jag inte hur vi kunde skruppa bort all plast och vädra ut så inget märktes. Vi var rätt chockade båda två.
Idag vill jag knappt tända ljus…
hihihi … jag har också gjort eldexperiment som barn, förstås. Men av någon anledning tyckte jag att vi gjorde betydligt mer kontrollerade experiment …
. De var så kontrollerade att jag mer än gärna tänder ljus. Yngste sonen satte eld på sin systers tomteluva och hår en gång (inte vid samma tillfälle), då var de båda chockade en månad i alla fall … *suck*.
Kom att tänka på en replik ur en Magnus&Brasse-sketch… ”Det heter inte improvisera! Det heter forska när man inte vet vad man gör!!”
Günther: Självklart!